Polisens rädsla för elbilar är löjlig, de har gått på alla myter

Svenska polisen visar en skrämmande okunnighet om elbilar och har gått på alla myter. De nya reglerna om ett säkerhetsavstånd på 100 meter till en krockad elbil är rent humbug och äventyrar säkerheten vid trafikolyckor. Dags att gå en snabbkurs och släppa den obefogade och löjliga rädslan, polisen. 

Detta är en krönika, åsikterna är skribentens egna.
Svenska polisen har infört har infört en ny nationell säkerhetsrutin för hanteringen av elbilar som skadats vid krockar, skjutningar eller andra olyckshändelser. Polisen går ut med att elbilar skulle vara bland det farligaste som finns och inför ett säkerhetsavstånd på 100 meter. De varnar polismän på fältet för elchocker, giftig gas och bränder. 

Det är ingen hejd på vilka risker poliser ser med elbilar i sin nya nationella rutin. De påstår till och med ”Att vistas i närheten av ett skadat elfordon är förenat med allvarlig risk för liv och hälsa”. Inte ens skyddsmask 90 uppges hjälpa. Vid en olycka när polisen är först på plats kan det här leda till att olycksoffren får sitta kvar i polisbilen, då polisen inte får gå nära om det inte är akut fara för livet. De ska avvakta 100 meter bort i väntan på räddningstjänsten som har vettigare rutiner. 

De nya rutinerna visar på en skrämmande okunnighet och faktaresistens hos polisen. Det finns överhuvudtaget inga belägg för att elbilar skulle vara farligare än en bensin- eller dieseldriven bil efter en olycka. Polisen borde omedelbart kontrollera fakta och riva sin nya löjliga rutin med överdriven rädsla för ny teknik. 

För det första kopplas högvoltsbatteriet bort vid en krock om airbag eller andra säkerhetsanordningar i bilen utlöses. Inte vid ett enda krocktest hos EuroNcap eller amerikanska IIHS har bilen blivit strömförande. ” Risken för elstöt från högvoltssystemet i samband med en olycka är i princip obefintlig. Konstruktionen med ett separat system isolerat från jord samt försett med potentialutjämningskablar och säkringar gör systemet säkert, uppger Volkswagen i Sverige för Carup. 

Att det skulle finnas en stor risk för brand eller giftiga gasläckor är också en stor myt som polisen gått på. Amerikanska IIHS uppger att de kontrollerar alla elbilar med värmekamera efter krocktester och de har aldrig varit med om termisk rusning i batteriet eller brand. Sanningen är att bensin- och elbilar brinner oftare. Även vid en brand i en förbrännningsbil bildas giftig gas som gör det farligt att andas in röken. 

Det finns inga belägg för att det skulle finnas förhöjda risker varken för de som sitter i bilen eller räddningspersonal jämfört med en konventionell bil, varken för elchock, brand eller giftig gas.  Tvärtom visar krocktester att de flesta elbilar är säkrare på grund av att batterilådan styvar upp konstruktionen. Till exempel hör Tesla Model S och Model Y till de säkraste bilar som någonsin testats av EuroNcap. 

Dags för svenska polisen att släppa faktaresistensen och våga ta till sig de rön och fakta som faktiskt finns om elbilar. Till exempel skulle de med lätthet kunnat få hjälp av någon större biltillverkare som vid konstruktionen kartlagt riskerna noga. Regeln om 100 meters säkerhetsavstånd bör tas bort omedelbart och den ny rutinen bör slängas i papperskorgen.
– Vi ser inte några skäl till ett sådant avstånd. Ur elektrisk synpunkt kan man vara närmare än så. Vid brand så ska man ha koll på vindriktningen så att man inte träffas av rökgaser, uppger Volkswagen. 

Polisen svarar om sin rutin

– Rutinen är framtagen i samverkan med skyddsombudsorganisationen utifrån försiktighetsprincipen. Det är klarlagt att potentiell hälsorisk är påvisad men att tillgängligt underlag är otillräckligt för en säker slutsats angående riskens existens eller storleksordning. (Se bland annat kap MSB beräkningsunderlag ”Zonindelning vid Räddningsinsatser mot fordon med alternativa bränslen”, MSB1620, januari 2023)

– Räddningstjänstens bedömningar baseras på de förutsättningar som gäller inom deras verksamhet. Polisernas uniformer, skyddsutrustning och fordon är framtagna utifrån en polisiär kravbild och ger därför inte samma skydd mot t.ex. de gaser och partiklar som frigörs vid en batteribrand, uppger polisens presstjänst

– De testfall som omfattas av t.ex. EuroNcaps tester utgör endast en delmängd av de skador som Polisens personal hanterar, anlagda bilbränder och skottskadade fordon med mera, omfattas normalt sett inte av denna typ av tester.

– För exempel på olyckor med fordon som drivs av alternativa bränslen hänvisas till kap 4 i MSB beräkningsunderlag ”Zonindelning vid Räddningsinsatser mot fordon med alternativa bränslen”, MSB1620, januari 2023.