Hastigheten på svenska vägar har sjunkit de senaste åren. Enligt polisen kan vi tacka elbilarna för det.
– Folk kör faktiskt långsammare, det beror på elbilarna, säger Erling Andersson, nationell samordnare för trafikpolisen.
Polisens nationella samordnare för trafikövervakning skulle gärna få fler kontroller och ännu fler poliser som utförde dem.
– Det är ett ständigt återkommande ämne att vi skulle ha mer resurser till trafikövervakning. Vi skulle kunna vara hur många poliser som helst, det hade inte skadat, ju mer vi syns desto bättre sköter sig folk, säger Erling Andersson.
Men det är på personbilssidan som polisen har svårt att nå målen kring trafikövervakning. När det kommer till den tunga trafiken ligger man långt framme.
– Det finns omkring 400 renodlade trafikpoliser i Sverige, men de sysslar mest med tung trafik och där når vi upp till målen, säger Erling Andersson.
Svenska bilister har faktiskt blivit mer laglydiga och bättre på att hålla hastighetsgränserna. Trots att många elbilar har extremt hästkraftsantal sänker de farterna på våra vägar. Elbilsförare kör lugnare eftersom höga hastigheter tömmer batteriet snabbt. En elbil som kör långsammare kan paradoxalt nog komma fram fortare än en som håller högre hastighet, eftersom den kan slippa stanna för att ladda batteriet.
– Folk kör faktiskt långsammare, men det betyder inte att man blivit mer laglydiga. Utan det beror på elbilarna, de drar för mycket ström i högre hastigheter. Folk har inte blivit mer laglydiga, utan mer sparsamma, säger Erling Andersson.
Under första halvåret i år återkallades 19 566 körkort. Det är en ökning på 2,6 procent. Återkallelserna för fortkörning har dock gått ner med fem procent. Kanske är även det en elbilseffekt. Men siffran ligger ändå en bra bit lägre än under covid-pandemin.
– Poliserna i yttre tjänst sköter trafikövervakningen när de har tid över från sina vanliga uppgifter. Under pandemiåren omfördelades resurser och det blev mer tid för att övervaka trafiken, sedan sjönk det igen, säger Erling Andersson.
Enligt honom går det inte att dra för stora slutsatser av siffrorna. Avvikelser från år till år är normala och kan ha andra anledningar.
– Man behöver göra en längre jämförelse för att se om det har att göra med en trend. Under pandemin hade vi mer resurser till trafikövervakning och då blev också resultatet att fler fick sina körkort återkallat av Transportstyrelsen, säger Erling Andersson.
Under covid-restriktionerna låg antalet återkallade körkort på omkring 24000 om året. Men så fort restriktionerna försvann och livet återvände till den normala sjönk siffran till normala värden igen.
– Det handlar om resurser, förra året hade vi också ett ordförandeskap i EU som drog en hel del. Det är faktiskt inte trafikpolisen som sköter den mesta trafikövervakningen, utan poliser i yttre tjänst som gör den bredvid sina ordinarie uppgifter, säger Erling Andersson.
.Man får titta på antalet återkallade körkort långt tillbaka för att kunna dra en slutsats.
– För att få en bättre överblick måste man göra en längre jämförelse, det går inte att ta vissa år mot varandra, säger Erling Andersson.
Ett trendbrott syns i slutet av 1990-talet. Då steg siffran med återkallade körkort från omkring 11000 om året till dagens nivåer där man ibland går upp mot 20000.
– Nu ligger vi på ganska normala siffror, säger han.
Andreas Jemn är journalist och författare.