Tänk vad åren flyger i väg – nästa år blir den första moderna Volvon veteranbil.
Volvo 850 var revolutionerande för Volvo när den presenterades 1991 och var den första stora Volvon med framhjulsdrift och första Volvon med femcylindrig motor.
I dag börjar många av modellerna bli eftertraktade samlarbilar.
Efter att 1985 ha presenterat den första framhjulsdrivna Volvo-modellen, 480, presenterade Volvo sin första stora framhjulsdrivna bil den 11 juni 1991: Volvo 850 GLT. Bilen visades upp i den då nya och hajpade Globen i Stockholm.
Volvo 850 delade ingenting med de bakhjulsdrivna modellerna förutom Volvonamnet. Den femcylindriga motorn tvärmonterades i den nya bilen. Motorpaketet var ovanligt kompakt och satt i en separat hjälpram, och drev framhjulen via en växellåda monterad vid sidan av motorn.
Bakvagnen var upphängd i en ny typ av axellösning som fått namnet Delta-link och som på ett fiffigt sätt förenade den individuella hjulupphängningens komfort och följsamhet med den stela axelns stabilitet och konstanta spårvidd.
Dessutom hade Volvo för ovanlighetens skull ansträngt sig för att göra 850 till en ganska pigg och körglad bil, avgasljudet var riktigt sportigt. Det sägs att den första årsmodellen har ett speciellt insug och det allra härligaste motorljudet.
850:s design gjorde relativt försiktiga avsteg från de klassiska Volvodragen. Det var första Volvon med den nya typen av motorhuv med integrerad kylargrill som kom att bli standard på Volvo-bilarna under många år framöver. Bilen var ritad av legendariske Jan Wilsgaard, men Volvo rundade av hörnen på den ursprungliga mer kantiga designen på 850 efter att Wilsgaard gått i pension. När Wilsgaard slutat togs beslutet att designen var alldeles för kantig. Stötfångare och karossplåtar som gick att runda av utan att ändra på konstruktionen filades ner i alla hörn för att bilen inte skulle verka så kantig.
För första gången i Volvos historia, med undantag för den tidiga P1800-produktionen hos brittiska Jensen, gick Volvo 850 GLT först i produktion i en utländsk fabrik, nämligen i belgiska Gent. Först senare fördes delar av produktionen över till Torslanda-fabriken.
850 lanserades först i en sportig GLT version med en 20-ventilers sugmotor på 170 hk. Introduktionspriset på den svenska marknaden för bilen var 187 900 kronor. Bilen blev snabbt en försäljningssuccé, även på Volvos viktigaste exportmarknad USA.
Redan på sommaren 1992, till årsmodell 1993, kom en något enklare modell, kallad GLE som var utrustad med en 10-ventilers version av femman på 140 hk. Ett drygt halvår senare kom herrgårdsvagnsversionen av GLT och GLE. Modellen var den första som hade stora vertikala bakljus som täckte hela d-stolpen från bakluckans kant upp till taket, en lösning som Volvo fortfarande använder.
För 1994 års modell kom prestandamodell en 850 Turbo, eller T-5 som den ofta kallas. Den hade 225 hk och 300 Nm, men det kom en ännu snabbare version till Geneve-salongen 1994: 850 T-5 R, i kycklinggult. Den begränsade serien om 2 500 bilar, med 240 hk i motorn, gick åt direkt och följdes av 2 500 svarta som i sin tur såldes direkt och kompletterades med en sista serie om 2 500 mörkgröna T-5R.
1994 var också året då Volvo återvände till racingbanorna – och gjorde det på ett mycket iögonfallande sätt. När två 850 rullade fram till start på säsongspremiären på Thruxton-banan i södra England var det i kombiversion! Att tävla med en ”skåpbil” i Europas mest prestigefyllda standardvagnsserie, BTCC, gav en enorm uppmärksamhet. Volvo gjorde en storsatsning tillsammans med Tom Walkinshaw Racing och de två bilarna kördes av svenske Rickard Rydell och holländske Jan Lammers. 1995 ändrades reglerna så att herrgårdsvagnar i princip blev förbjudna och Volvo gick över till sedanmodellen – och den säsongen blev Rickard Rydell totaltrea i serien.
Från och med 1996 års modeller kom en ännu starkare 850R med 250 hk och 850 TDI med femcylindrig dieselmotor. 1996 kom den första fyrhjulsdrivna personbilen från Volvo: 850 AWD.
1996 blev också sista tillverkningsåret för bilarna som hette 850. I november blev 97:orna istället S70 sedan och V70 herrgårdsvagn; den nya uppdaterade generationen som dessutom var först ut med Volvo Personvagnars nya modellbeteckningsnomenklatur. Till utseendet lika föregångaren 850 men under skalet med stora skillnader.
Mellan åren 1991 och 1997 såldes inte mindre än 716 903 bilar med modellbeteckningen 850 och den sista Volvomodell som sedermera tillverkades på denna “gamla” tekniska plattform blev C70 coupé och cabriolet 2005.
Enligt Volvo själva har knappast någon enskild Volvo-modell betytt lika mycket i tekniskt förändringshänseende som Volvo 850 gjorde.
1996 blev det sista tillverkningsåret för bilarna med namnet 850. När modellerna genomgick en stor uppdatering 1997 ändrades beteckningarna till S70 på sedanmodellerna, herrgårdsvagnarna fick heta V70. Av alla modellversioner med ursprung i 850-serien tillverkades totalt 1 360 522 exemplar.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
