Nya hotet mot dagens låga bensin- och dieselpriser. Ny rapport kräver chockhöjd reduktionsplikt och skatt. Samtidigt hemlighålls utredningen om ny reduktionsplikt lagom till valet nästa år.
Just nu har vi bland de lägsta bensin- och dieselpriserna i Sverige på flera år. På flera stationer runt om i landet får du en liter 95-oktanig bensin för runt 15,50 kronor och en liter diesel kostar cirka 16,15 kronor. Men det kan snart vara ett minne blott. En ny rapport från regeringens egna experter utgör ett hårt slag mot regeringens politik för låga bränslepriser – och kräver kraftiga höjningar av både reduktionsplikten och bensinskatten.
Bakom rapporten står Klimatpolitiska rådet, som nyligen presenterade sin årliga utvärdering av regeringens klimatpolitik. De varnar för att Sveriges utsläpp nu ökar i en takt som hotar både nationella och EU-gemensamma mål. Rådet uppmanar regeringen att snarast besluta om kraftfulla åtgärder för att bromsa utvecklingen.
I klartext handlar det om en skärpt reduktionsplikt och högre skatter på fossila drivmedel, eftersom det är de åtgärder som kan ge störst utsläppsminskningar på kort sikt. De vill också se insatser för att öka upptaget av växthusgaser i skog och mark samt att Sverige ska gå längre än EU:s krav för att kunna flytta utsläppsutrymme till andra sektorer.
Den främsta orsaken till utsläppsökningen menar rådet är regeringens kraftiga sänkning av reduktionsplikten, vilket lett till ökad användning av fossila drivmedel. Enligt SCB har Sverige upplevt en ”unik ökning” av växthusgasutsläpp under de tre första kvartalen 2024. Trafikverket rapporterar att utsläppen från vägtrafiken ökat med 18 procent jämfört med 2023.
Regeringen har dock en annan uppfattning. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) menar att den nuvarande politiken redan är anpassad för att uppfylla kraven.
– Nej, regeringen kommer arbeta vidare på den plan vi har med en höjning av reduktionsplikten som genomförs i år. Vår bedömning är att det gör att vi ligger i linje med ESR-målet för 2030, säger hon.
Trafikverket har en mer nyanserad syn och menar att en mindre höjning kan räcka.
– Det kommer inte att behövas en chockhöjning av reduktionsplikten för att nå EU-målet, säger Trafikverkets miljödirektör Sven Hunhammar till Carup.
Trots att fler elbilar rullar på vägarna ökar utsläppen från vägtrafiken kraftigt. Trafikverkets preliminära statistik visar en utsläppsökning på 18 procent under 2024 jämfört med året innan. Samtidigt pekar prognoser på att Sverige ändå kan klara EU:s krav utan drastiska förändringar.
– Det kommer inte att behövas en chockhöjning av reduktionsplikten för att nå EU:s ESR-mål. Men för att nå det nationella målet på 70 procents minskning skulle det behövas en chockhöjning, säger Sven Hunhammar.
Ytterligare kritik har väckts mot regeringens beslut att inte skicka någon minister till rapportpresentationen. Istället representerades de av statssekreterare Daniel Westlén (L), något som Centerpartiets klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin anser visar på nonchalans inför de ökande utsläppen.
Frågan är nu hur väljarna ställer sig till eventuella skattehöjningar på bränsle för att Sverige ska nå sina klimatmål. För bilister och transportnäringen kan de rekordlåga bränslepriserna snart vara ett minne blott. Enligt flera experter kan bränslet snart kosta 35 kronor per liter, och Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har varnat för en ”käftsmäll”. Många faktorer påverkar utvecklingen så det är omöjligt att säga vad bränslepriset kan landa på, men en sak är säker: de nya utsläppsavgifterna kommer att höja priserna på bensin och diesel.
Samtidigt har det framkommit att regeringen beställt en än så hemlig utredning om framtidens bränslepriser, som inte ska vara klar förrän i maj 2026 – bara månader innan nästa val. Kritiker menar att detta är ett sätt att undvika impopulära beslut innan väljarna sagt sitt. Många tror att utredningen ska leda till högre bränslepriser och en återgång till striktare reduktionsplikt.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamen i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå Universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
