Efter avslöjandet om massiva kuggningar på körprov. Trafiklärare till attack mot systemet och kräver nytt stöd för körkort.
– Dagens elever är inte sämre på att köra än tidigare generationer, säger Amer Adem, Trafiklärare på Autoklar Trafikskola Vällingby.
Förra veckan avslöjade vi på Carup hur många som kuggar på körkortsproven. Enligt Trafikverkets statistik klarar bara 40 procent av eleverna teoriprovet och 45 procent körprovet. Det innebär 376 000 underkända prov förra året.
– Höga kuggsiffror är en varningssignal. Det är dags att ta den på allvar – och åtgärda orsakerna, inte skuldbelägga eleverna, säger Amer Adem.
Vi på Carup har fått många reaktioner på avslöjandet. Det är inte ovanligt att äldre förare kritiserar yngre. Man menar på att det var bättre förr. Det håller inte Amer Adem med om.
– Siffrorna är inte förvånande, det visar heller inte att dagens förare är sämre än tidigare generationer. Däremot speglar det ett strukturellt problem hur man organiserar, finansierar och värderar körkortsutbildningen.
Dagens körkortssytem har fått massiv kritik från trafiklärarna. Enligt dem chansar de yngre på proven i hopp om att få körkortet snabbt.
– Man vill ha en snabb väg till körkort och chansar sig fram. Om man klarar det har man inte förutsättningarna och kunskapen som krävs för att bli en bra förare, säger en av landets främsta trafiksäkerhetsexperter Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Amer Adam tar sina unga elever i försvar. Han håller med om att chansandet på proven är ett problem. Men enligt honom finns det ett djupare problem bakom kulisserna.
– Jag möter många motiverade och ambitiösa elever som har potential att bli bra förare. Många av dem gör provet för tidigt, inte för att de vill chansa. Utan för att de helt enkelt inte har råd att göra det på ett bättre sätt, säger Amer Adem.
Sveriges trafikskolor har tidigare fört fram krav på att ge elever rätt till studiestöd och lån för att kunna ta körkort. Det skulle ge förare som är bättre förberedda på trafikens utmaningar.
– Körlektioner är egentligen inte dyra om man ser dem i relation till andra utbildningar. Problemet är att eleven själv får bära kostnaden. För dem som saknar ekonomiskt stöd hemifrån handlar det inte om dåligt ansvarstagande utan om privatekonomi. Då blir det färre lektioner och mer privat övningskörning utan pedagogisk struktur och resultatet blir fler underkända prov.
Amer Adem vill diskutera flera möjligheter att hjälpa unga till körkort. Det behöver inte bara handla om CSN-stöd och lån. Istället kan regeringen gå in med riktade insatser.
– Sverige behöver ett riktat körkortsstöd för unga. Ett stöd som inte sänker kraven, men som stärker möjligheten att nå upp till dem. Det kan handla om subventionerade trafiklektioner, statligt stöd till utbildning via trafikskola eller ett utbildningskonto öronmärkt för körkort.
Statistiken är nattsvart
Trafikverkets statistik är inte ett bevis på en korkad ungdom. Det är ett samhällsproblem, som vi tillsammans måste göra något åt, enligt Amer Adem.
– Det är missvisande att tolka höga kuggsiffror som ett individuellt misslyckande. De är snarare ett kvitto på ett system som tillåter – och i praktiken uppmuntrar – elever att gå upp till prov utan att ha fått de förutsättningar som krävs för att lyckas.
Enligt Amer är det svårare att ta körkort idag.
– Samtidigt har kraven på förare blivit både fler och mer komplexa. Trafikmiljön är tätare, regelverken mer omfattande och bedömningen vid prov mer detaljerad. Detta är i grunden positivt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, men det förutsätter också att utbildningen är tillgänglig på lika villkor.
En bilburen ungdom är en vinst för hela samhället om den yngre generationen kan transportera sig själva.
– Ett körkort är inte en lyxprodukt. För många unga är det en förutsättning för arbete, studier och självständighet, särskilt utanför storstäderna. Om vi menar allvar med trafiksäkerhet, jämlikhet och ansvar, måste vi sluta fokusera på hur många som kuggar och i stället fråga oss varför så många går till prov utan att vara tillräckligt rustade, avslutar Amer Adem.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
