Räkna inte promille – tala om baksmällan bakom ratten – det anser körläraren Amer Adem. Efter den senaste tidens alkoholdebatt vill han se flera förändringar av körkortsutbildningen.
– Vi trafiklärare måste stå för förståelse och förebyggande. Därför föreslår jag tre förändringar, skriver han i ett debattinlägg.
DEBATTARTIKEL: Alkohol och bilkörning hör inte ihop. Ändå lär vi i körkortsutbildningen fortfarande ut hur kroppen förbränner alkohol, samtidigt som vi säger förvånansvärt lite om hur alkoholen påverkar hjärnan långt efter att promillehalten nått noll. Det är en märklig prioritering – och en farlig sådan.
Promilletabeller ger en falsk trygghet
Många elever frågar: ”Hur många timmar måste jag vänta efter två öl?” Svaret ges ofta som en exakt kalkyl – något som kan tolkas som att det finns en säker marginal att förhålla sig till. Det gör det inte. När vi fokuserar på siffror i stället för omdöme, riskerar vi att uppmuntra till spekulationer snarare än försiktighet.
Att räkna promille kan ha viss pedagogisk poäng, men risken är att metoden ger en illusion av kontroll. Det skapar ett farligt tankesätt: ”Så länge jag räknat rätt, får jag köra.”
Det största hotet kommer efter noll promille
Trötthet, tunnelseende och försämrad reaktionsförmåga kan kvarstå långt efter att alkoholen lämnat kroppen. Det är den så kallade bakfylleeffekten – och den syns inte i något blåstest.
Trafikverkets siffror visar att sex av tio alkoholrelaterade dödsolyckor sker tidigt på helgmorgnar. Förarna är ofta nyktra enligt mätinstrumenten – men inte opåverkade. De är trötta, omtöcknade och ibland omedvetna om sin nedsatta körförmåga. Noll promille räddar inte den som somnar bakom ratten.
Vi lär ut hur man räknar – inte hur man avstår
Varje år dör omkring 60 personer och över 1 000 skadas svårt i alkohol- eller drogpåverkade trafikolyckor. Samhällskostnaden för dessa händelser uppskattas till cirka fyra miljarder kronor årligen, enligt Trafikverkets samhällsekonomiska modell.
Trots det ägnar vi fortfarande undervisningstid åt promilletabeller – som i bästa fall är pedagogiskt tveksamma, och i värsta fall direkt missvisande. I stället för att stärka elevers ansvar och riskmedvetande, förmedlar vi en metod för att beräkna sig fram till rattfylleri.
Ett rättssystem som slår snett
Samtidigt pågår en rättssäkerhetsdebatt kring de så kallade PEth-testerna – ett blodprov som mäter långvarigt alkoholintag. Vissa förare mister körkortet på grund av ett förhöjt värde, utan att ha kört onyktra. Andra kör bil dagen efter kraftigt drickande – men testas aldrig. Systemet är alltså hårt där det borde vara nyanserat, och slappt där det borde vara kompromisslöst. Det sänker tilltron till både rättssystemet och utbildningen.
Poliskontroller räddar liv – men missar målet
Under storhelger som midsommar gör polisen ett viktigt jobb med nykterhetskontroller. Enligt SVT ¹ uppger polisen att många förare chansar och kör dagen efter fest, trots att alkoholen fortfarande kan finnas kvar i kroppen.
Men kontrollerna räcker inte. För varje förare som blåser positivt finns många fler som kör med trötthet, baksmälla eller dåligt omdöme. Dessa tillstånd är svårare att mäta – men minst lika farliga. Här brister systemet: det är skarpt mot vissa, men blint för andra.
Körkort ska bygga ansvar – inte marginaler
Polisen står för kontroll. Vi trafiklärare måste stå för förståelse och förebyggande. Därför föreslår jag tre förändringar i körkortsutbildningen:
1. Skrota promilletabellerna. Ersätt dem med scenarier som tränar riskmedvetande, etik och ansvar.
2. Likställ bakfyllekörning med rattfylleri. Det bör få samma tyngd i både teori och praktik.
3. Förklara PEth i teoriundervisningen. Eftersom metoden används, måste elever förstå dess funktion och konsekvenser.
Ett körkort ger inte bara rätten att köra – det ska också ge insikten att ibland låta bli. Därför bör frågan aldrig vara ”Hur många timmar har gått?” utan: Är jag fullt kapabel att köra – och skydda liv?
Amer Adem, trafiklärare, Autoklar Trafikskola, Vällingby
Källa:
¹ SVT Nyheter. Polisen om midsommarfiranden: Många chansar med bilkörning dagen efter, publicerad 21 juni 2025, svt.se.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
