Att motorjournalister bjuds på resor med lyxhotell och dyra middagar med alkohol i Europa när de ska provköra bilar har blivit väldigt vanligt. Volvo Cars går ett steg längre och bjuder journalister till Kalifornien USA för att provköra nya elektriska flaggskeppet EX90.
Enligt en juridisk expert kan vissa bjudresor till och med vara brottsliga. Institutet mot Mutor råder både biltillverkare och journalister till stor försiktighet och riskkartläggning.
– En förmån är otillåten om den påverkar eller riskerar att påverka mottagarens beslut eller sätt att fullgöra sina arbetsuppgifter, till exempel en bjudresa av högt ekonomiskt eller personligt värde för mottagaren, som annars inte skulle kunna göra en sådan resa, säger juristen Paul Sharma som är Tf Generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. (Foto ovan: Pressbild IMM och Volvo)
Bjudresor till journalister som gör biltester och provkörningar har blivit allt vanligare. Oftast går resorna inom Europa och många tillverkare motiverar dem ofta med att bilarna inte kan skeppas ut till de olika länderna innan de lanserats. Det är helt enkelt lättare att ta journalisterna till bilarna än tvärtom. Journalister från hela Europa bjuds in, Sverige är inget undantag. Nästan alltid måste journalisterna skriva på embargoavtal om när de tillåts att publicera sina artiklar från bjudresorna.
Volvo Cars går ett steg längre när de ska lansera sitt nya elektriska flaggskepp Volvo EX90. Ett antal svenska journalister har bjudits på en exklusiv resa till en exklusiv badort i Kalifornien för att provköra elbilen. Även journalister från andra länder är inbjudna. Både hotell och lyxiga luncher och middagar ingår. Resan kan vara värd över 100 000 kronor.
LÄS MER: Volvo bjuder svenska journalister på USA-resor
LÄS MER: Jag har själv åkt på bjudresor – det är sjukt och ruttet
Institutet mot Mutor (IMM) är en organisation med Svenskt Näringsliv, SKR och Stockholms Handelskammare som huvudmän. De jobbar för att motverka korruption i samhället och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. Många stora börsföretag använder dem för att de ska agera korrekt i sin verksamhet. Generalsekreteraren Parul Sharma ser den utbredda bjudresekulturen i bilbranschen som mycket problematisk och manar till stor försiktighet. Både hos biltillverkare som bjuder in och hos de som tar emot inbjudningarna.
– En viktig fråga för bilföretagen att ställa är kring sina etiska gränser när de bjuder in journalister som kanske inte skulle ha råd eller resurser att åka på dessa resor om bilföretagen inte betalade för dessa. Hur tänker till exempel Volvo Cars kring sitt erbjudande för resan till USA, hur planerades dessa resor och jämför man vad andra bilföretag har erbjudit? Bilbranschen behöver gemensamt fundera på om man inte med dessa bjudningar skapar en beroendeställning hos vissa journalister och redaktioner. Med beroendeställning följer risker för mutor och korruption, säger Parul Sharma.
Även de som åker bör reflektera och inte omedelbart acceptera att det är en branschpraxis, enligt Parul Sharma. Att fler uppför sig oetiskt gör det inte mindre oetiskt, enligt juristen.
– Det är viktigt för kåren att diskutera riskerna med resor oavsett vart dessa går i världen. Vissa aktörer inom privat sektor förvaltar ett särskilt förtroende från allmänheten som behöver skyddas. Det gäller till exmpel banker, finans- och försäkringsföretag, skiljemän, offentligt utsedda rättsliga biträden och ombud, revisorer samt företag inom certifiering och kontroll, och i den här gruppen ingår helt definitivt journalister, säger Parul Sharma.
Institutet mot Mutor uttalar sig inte om det kan föreligga brottsligt agerande i specifika fall. Men beteendet är långt ifrån riskfritt. Definitivt i en etisk mening, men även i en strikt juridisk mening.
– Ja det finns en risk i enskilda fall, ja, säger hon.
Straffet för tagande av muta respektive givande av muta är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet bedöms som grovt är straffet fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Har mutbrottet begåtts i utövningen av näringsverksamhet kan näringsidkaren åläggas företagsbot. För att domstolen ska döma ut företagsbot krävs det att näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga mutbrottet eller att brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller av en person som har haft ett särskilt kontrollansvar i verksamheten. Detta gäller dock inte om brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren.
– Hela upplägget utgör en risk för att ens yrkesheder ska ifrågasättas och för att undvika detta är det viktigt att journalistklubbar, kåren och förbunden knutna till yrket faktiskt diskuterar de etiska gränserna, och riskerna med otillbörlig påverkan, beroendeskapande och en snedvridning av det uppdraget som journalisten har. Jag skulle starkt rekommendera att journalistkåren antar kompetensfrämjande insatser för att förstå den svenska mutbrottslagstiftningen bättre, titta även på IMM:s näringslivskod. Görs inte detta finns det en risk att korrupta beteenden uppmuntras, säger Parul Sharma.
Även fackförbundet Svenska Journalistförbundet avråder sina medlemmar å det bestämdaste att åka på betalda bjudresor.
– Acceptera inte uppdrag, inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån – och ingå inte avtal eller andra förbindelser – som kan misstänkliggöra din ställning som fri och självständig journalist, skriver fackförbundet SJF i sin andra punkt i de yrkesetiska reglerna som gäller för alla journalister som är med i förbundet.
Här är det fullständiga svaret från juristen Parul Sharma, Tf Generalsekreterare för Institutet mot Mutor:
Inom privat sektor är de huvudsakliga skyddsintressena att anställda och uppdragstagare ska agera lojalt mot sin arbets- respektive uppdragsgivare samt att företag ska konkurrera på lika villkor utan användning av förmåner i detta fall bjudresor på ett oetiskt sätt. För journalister som skriver bilrecensioner finns det ett skyddsintresse som är kopplat till konsumenten också. Och här blir en av de bärande frågorna beroende på resans lyxelement, kan det finnas en risk för snedvridna, överdrivet positiva recensioner?
Många frilansande journalister är ju också beroende av dessa resor för att de ska kunna skriva som journalister, finns det en risk för frilansande journalister därför skriver väldigt positiva recensioner? Detta är frågor som journalistkåren behöver besvara generellt i min mening. En ordentlig riskkartläggning i förhållande till mutor och korruption behöver göras!
Det är viktigt för kåren att diskutera riskerna med resor oavsett vart dessa går i världen. Vissa aktörer inom privat sektor förvaltar ett särskilt förtroende från allmänheten som behöver skyddas. Det gäller t.ex. banker, finans- och försäkringsföretag, skiljemän, offentligt utsedda rättsliga biträden och ombud, revisorer samt företag inom certifiering och kontroll, och i den här gruppen ingår helt definitivt journalister.
En förmån är otillåten om den påverkar eller riskerar att påverka mottagarens beslut eller sätt att fullgöra sina arbetsuppgifter, t.ex. en bjudresa av högt ekonomiskt eller personligt värde för mottagaren, som annars inte skulle kunna göra en sådan resa. Bedömningen får göras från fall till fall och därför måste varje utresa diskuteras med öppenhet. Dessa resor utgör en förmån och det är betydelsefullt vilken anställning eller vilket uppdrag mottagaren dvs journalisten har. Journalister är särskilt känsliga i integritetshänseende.
Förmåner ska ha en affärsmässig relevans. Evenemang ska ha koppling till den inbjudande organisationens verksamhet och får inte vara extravaganta. Nu är frågan om en resa till USA eventuellt med tre-rätters middagar, mycket alkohol och så vidare inte faktiskt klingar extravagans?
Skulle resan vara inom Europa skulle jag ställt samma frågor. Hela upplägget utgör en risk för att ens yrkesheder ska ifrågasättas och för att undvika detta är det viktigt att journalistklubbar, kåren och förbunden knutna till yrket faktiskt diskuterar de etiska gränserna, och riskerna med otillbörlig påverkan, beroendeskapande och en snedvridning av det uppdraget som journalisten har. Jag skulle starkt rekommendera att journalistkåren antar kompetensfrämjande insatser för att förstå den svenska mutbrottslagstiftningen bättre, titta även på IMM:s näringslivskod. Görs inte detta finns det en risk att korrupta beteenden uppmuntras.
En viktig fråga för bilföretagen att ställa är kring sina etiska gränser när de bjuder in journalister som kanske inte skulle ha råd eller resurser att åka på dessa resor om bilföretagen inte betalade för dessa. Hur tänker till exempel Volvo Cars kring sitt erbjudande för resan till USA, hur planerades dessa resor och jämför man vad andra bilföretag har erbjudit? Bilbranschen behöver gemensamt fundera på om man inte med dessa bjudningar skapar en beroendeställning hos vissa journalister och redaktioner. Med beroendeställning följer risker för mutor och korruption.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter