Bilisterna stoppades och landsvägen gjordes om till militär flygbas. Minuter senare landade flygvapnets bjässe Hercules.
– Om Såtenäs blir utsatt för fjärrbekämpning, eller bombat om vi ska tala klartext, ska vi kunna använda asfaltsvägar i Sverige och mindre flygplatser, säger major Ralf Johansson.
Det nästan 70 år gamla transportplanet Hercules är byggt för att klara betydligt mer än vanliga flygplatser. Därför kan den supergamla jätten fortfarande sättas ner på svenska landsvägar. Och under onsdagen stoppades trafiken utanför byn Täng i Grästorps kommun i Västergötland. Kort senare kom ett stort transportflygplan in över vägen. Hercules landade mitt på riksväg 44.
Det var Försvarsmakten som övade på att använda riksväg 44 som tillfällig flygbas. Syftet är att kunna fortsätta flyga även om en vanlig militär flygplats slås ut.
– Är våran flygplats utslagen så ska vi kunna verka från andra platser och inte bara från Såtenäs, säger Lena Bogren, kommunikationschef på Skaraborgs flygflottilj F7 i Såtenäs, till Göteborgs-Posten.
Planet som landade var TP 84 Hercules, den svenska beteckningen på Lockheed C-130 Hercules. Det är Försvarsmaktens stora transportflygplan och används för att frakta personal, materiel och last. Det svenska flygvapnet har sex flygplan av typen. Hercules är ingen ny konstruktion. Den första versionen flög redan på 1950-talet. Ändå används flygplanet fortfarande över hela världen, just eftersom det är byggt för att kunna starta och landa på kortare och enklare banor än många andra stora flygplan.
Hemligheten ligger bland annat i konstruktionen. Hercules har fyra turbopropmotorer, stora vingar och ett robust landställ. Det gör att planet kan flyga långsamt vid landning, bära tung last och ändå klara tuffare underlag än vanliga passagerarflygplan. Men att landa på en landsväg är ändå något helt annat än att landa på en flygplats. På en vanlig bana finns markeringar, inflygningshjälpmedel och stora säkerhetsytor.
På riksväg 44 är banan i praktiken en smal asfaltsremsa mellan åkrar. Därför krävs noggranna förberedelser på marken. Innan varje landning stängs vägen av. Personalen kontrollerar att trafiken inte har dragit upp grus eller skräp på banan. Vägskyltar tas ner, mindre vägar spärras av och räddningstjänst finns redo. Runt 30 till 40 personer behövs för att driva den tillfälliga flygplatsen. Mellan landningarna öppnas vägen igen för vanliga bilister, vilket gör att övningen måste gå snabbt.
Enligt major Ralf Johansson stängs vägen sex minuter före landning. Om banan är ren landar planet, vänder och lyfter igen. Försvarsmakten har 20 minuter på sig, men brukar klara hela förloppet på omkring tolv minuter. För bilisterna innebär det köer i korta omgångar. För piloterna är det träning på ett scenario där vanliga baser inte längre kan användas.
– Om Såtenäs blir utsatt för fjärrbekämpning, eller bombat om vi ska tala klartext, ska vi kunna använda asfaltsvägar i Sverige och mindre flygplatser, säger major Ralf Johansson till GP.
Övningarna genomförs vanligtvis ett par gånger per år. I år blir det fler tillfällen. Försvarsmakten vill att förmågan att sprida ut flygplan och använda vägar som reservbanor ska bli mer naturlig i vardagen. För Sverige handlar det om en gammal försvarstanke som fått ny aktualitet. Om en flygbas slås ut ska planen inte bli stående på marken. Då kan en vanlig svensk riksväg snabbt göras om till start- och landningsbana. Även Natoallierade från Belgien och USA deltog i övningen. Bland annat lyfte en Airbus A400 från det belgiska flygvapnet från riksväg 44.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
