Snabb som en raket och driven av vätgas. Nu ska hyperbilen Hyperion XP-1 snart tillverkas i 300 exemplar.
“Vi har tagit rymdteknologi till vägarna” förklarar Angelo Kafantaris, vd för Hyperion Motors.
Hyperion XP-1 är ett namn som skulle passa i en science fiction-film från 70-talet. Men namnet är skapat för en väldigt speciell hyperbil som kommer ut på marknaden om något år.
Hyperion XP-1 tankas med vätgas, som omvandlas i en bränslecell. I bränslecellen omvandlas energin i vätgasen med hjälp av luft till elektricitet som driver bilens motor. Dessutom uppstår värme samt ”avgaser” i form av rent vatten.
Systemet ger Hyperion XP-1 en räckvidd på upp till 160 mil – oavsett väder.
– Det här är bara början av vad som kan åstadkommas med vätgas som energilagring. Potentialen för det här bränslet är gränslös och kommer revolutionera energisektorn, säger Angelo Kafantaris, vd för Hyperion Motors.
Bilen väger bara 1200 kilo tack vare att kaross och de flesta delar består av kolfiber och titan. Även vätgastankarna är gjorda av kolfiber för att få ner vikten så mycket som möjligt.
Jaha, men var ska man tanka en sån här rymdbil? undrar möjligen vän av ordning.
Angelo Kafantaris, vd för Hyperion Motors, säger att företaget har en “revolutionerande lösning” på det problemet och kommer att avslöja mer detaljer snart.
I så fall skulle det vara en större nyhet än själva bilen, för hittills har forskare och experter inte lyckats lösa vätgasens stora problem.
Processen att framställa vätgas och sedan omvandla det till rörelseenergi i en bil är än så länge mindre effektiv än att ladda en batterielbil. När el tas ut från vätgas är verkningsgraden bara 60–70 procent.
Och just nu behövs tämligen stora mängder platina i bränslecellsbilar, och det gör bilarna dyra.
Men om vi lägger undan problemen en stund – den här bilen är sannerligen en rymdraket.
0-100 km/h går på 2.2 sekunder och med vätgas i tankarna är alltså räckvidden 160 mil.
– Vi har tagit rymdteknologi till vägarna, förklarar vd:n Angelo Kafantaris.
Och interiören gör ingen besviken: i princip hela instrumentbrädan är en enda stor infotinmentskärm som styrs av rörelsesensorer och i monocoquekonstruktionen finns inga stolpar som skymmer sikten för föraren. Dessutom finns små solpaneler som ska alstra extra energi.
Vad det här underverket kostar? Det får vi ännu inte veta. Men det finns säkert 300 mångmiljonärer som kommer att boka ett exemplar och få en rymdupplevelse på vägarna.
Maths Nilsson är grundare av Carup.