Det här händer om bränslet tar slut. Experterna svarar på mardrömsfrågan.
– Rimligtvis kommer regeringen i något läge tidigare att ge exempelvis Energimyndigheten att vidta förbrukningsdämpande åtgärder, säger Jan-Olof Olsson, handläggare på Myndigheten för civilt försvar.
Kriget i Iran drar ut på tiden. Under natten fortsatte de amerikanska attackerna mot strategiska mål vid det viktiga Hormuzsundet. Kriget gör att priset på bensin och diesel rusar iväg. Vi har upplevt två energikriser tidigare. Under Suezkriget 1956 och sedan i början av 1970-talet när OPEC-länderna bojkottade alla som stöttade Israel.
– Jag tror inte folk är rädda för att det ska bli på samma sätt igen, säger Tony Schäfer som driver mack i småländska Torsås.
Men många svenskar är oroliga för att bränslet ska ta slut. Ransonering skrämmer folk på lands- och glesbygd. Det märks inte minst på sociala medier. Samtidigt kan ingen förutspå vad som kommer att hända i Iran.
Ingen vet vad som kommer att hända
Om kriget drar ut på tiden och förvärras finns det i värsta fall en risk att vi får slut på bensin och diesel.
– Rimligtvis kommer regeringen i något läge tidigare att ge exempelvis Energimyndigheten att vidta förbrukningsdämpande åtgärder (informationskampanjer etc) eller införa ransonering, såsom gjordes i början på 70-talet om drivmedel eller för några år sedan vad gällde gas och el, säger Jan-Olof Olsson.
Tanken finns i bakhuvudet på experterna. Om det värsta skulle inträffa. Många undrar vad som händer om transporterna helt stoppas.
– Sverige har, likt andra länder, beredskapslager som kan frisläppas vid situationer som den här. Beslut om att öppna eller släppa drivmedel ur beredskapslager tas av regeringen, säger Viktor Gunnarsson, drivmedelsexpert på branschorganisationen Drivkraft Sverige.
Med fossila bränslen är vi utlämnade till omvärlden. Det som händer i Mellanöstern och Iran kan inte den svenska regeringen påverka.
– Drivmedelsmarknaden är förutom ovan global och helt fri, och exempelvis om vi inte får drivmedel till Sverige och distributionskedjan töms så tar det slut, säger Jan-Olof Olsson.
Hålla lager för 90 dagar
Sverige har precis som andra länder skrivit på ett avtal om att hålla ett beredskapslager. Det ska motsvara 90 dagars import.
– Nyligen togs beslut att delar av dessa lager ska släppas, det ska distribueras ut på marknaden för att motverka prishöjningarna på grund av Hormuz, säger Jan-Olof Olsson.
Experterna lugnar oss ändå. Som det ser ut nu är det ingen överhängande risk. Men kriget är omöjligt att förutse.
– Det finns i dagsläget inget som pekar på att en bristsituation för bensin och diesel är nära, däremot har ju omvärldsläget direkt påverkan på drivmedelspriserna, säger Viktor Gunnarsson.
Än så länge finns det gott om olja i Sverige.
– De svenska raffinaderierna är väl försedda med olja, främst från Nordsjöområdet, som de kan raffinera till bensin och diesel, säger Viktor Gunnarsson.
Innan det kan bli tal om ransonering kommer priserna att fortsätta stiga.
– Världsmarknaden är oerhört stark, normalt regleras efterfrågan genom prishöjningar, vilket skett nu pga det som händer runt Hormuz sundet. När priserna stiger så prisas olika ekonomiskt svagare marknader ut, vi andra får betala mer, säger Jan-Olof Olsson.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
