Vid nyår borde priset på både diesel och bensin chocksänkas efter att reduktionsplikten slopats och skatten på bensin sänkts. Enligt regeringen blir sänkningen 3,85 kronor liter på diesel och en krona på bensin. Men bränslebolagen har tidigare flaggat för mindre sänkningar och hemlighåller den exakta siffran.
– Det är viktigt att på peka att det finns stora osäkerheter på hur stor sänkningen verkligen blir då det är en mängd faktorer som påverkar, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige.
Riksdagen har klubbat igenom att reduktionsplikten på diesel ska sänkas från 30,5 procent till sex procent nästa år. Enligt regeringen ska den minskade andelen biobränsle ge kraftigt sänkt pris på diesel. Regeringens egna beräkningar visar att priset på en liter diesel ska minska med fyra kronor, samtidigt höjs skatten med 15 öre per liter, så den totala sänkningen blir enligt regeringen 3,85 kronor per liter. När det gäller bensin blir sänkningen en krona per liter, när skatten sänkts 70 öre.
Men hur stor den verkliga sänkningen vill ingen säga idag. Bränslebolagen har tidigare gått ut och sagt att sänkningen inte alls kommer att bli så stor som fem kronor som var den förväntade sänkningen i somras. Preem har tvärtom påstått att priset kan gå upp på grund av en hotande brist på diesel.
– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av den siffran, sade Preems presschef Dani Backteg till Svenska Dagbladet.
Även Circle K gick ut sade att prissänkningarna skulle bli långt mindre än 5,50 kronor, utan att specificera någon nivå. Uttalandena från bränslebolagen fick stenhård kritik av Konkurrensverket.
– Varje bolag ska själv fundera på hur det bolaget ska reagera och hålla det hemligt för andra bolag. Att gå ut publikt och signalera hur man tänker göra eller vilka förväntningar man har kan bädda för uppmjukning av konkurrensen, säger Arvid Fredenberg på Konkurrensverket.
KRÖNIKA: 26 MILJARDER BILLIGARE BRÄNSLE – VEM TAR PENGARNA?
Sverige har en oligopolliknande marknad när det gäller bränslet. Fyra bränslegrossister står tillsammans för 97 procent av marknaden, vilket gör att konkurrensen inte fungerar normalt.
– Det finns en historia av kartellsamarbeten mellan drivmedelsbolagen. Det är få bolag och de bevakar varandra väl, säger Arvid Fredenberg.
Nu närmar vi oss sanningens minut när prissänkningen ska genomföras vid nyår. Många fruktar nu att bränslebolagen inte ska genomföra den beräknade sänkningen fullt ut och istället stoppa miljarder i egna fickor. Bränslebolagen vill inte gå ut med hur mycket de planerar att sänka diesel och bensin med från nyårsdagen, eller om det blir någon sänkning överhuvudtaget. Branschorganisationen Drivkraft Sverige uppger att de inte får diskutera priser med hänvisning till konkurrenslagen.
– Det är dock viktigt att på peka att det finns stora osäkerheter på hur stor sänkningen verkligen blir då det är en mängd faktorer som påverkar drivmedelspriserna som t.ex. efterfrågan på diesel, tillgången på vinterkvalitet, råoljepriser med mera, säger hållbarhetschefen Anders Norén.
Även Circle K gick ut sade att prissänkningarna skulle bli långt mindre än 5,50 kronor, utan att specificera någon nivå. Uttalandena från bränslebolagen fick stenhård kritik av Konkurrensverket.
– Varje bolag ska själv fundera på hur det bolaget ska reagera och hålla det hemligt för andra bolag. Att gå ut publikt och signalera hur man tänker göra eller vilka förväntningar man har kan bädda för uppmjukning av konkurrensen, säger Arvid Fredenberg på Konkurrensverket.
KRÖNIKA: 26 MILJARDER BILLIGARE BRÄNSLE – VEM TAR PENGARNA?
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
