Kung Carl XVI Gustaf och kungafamiljen har blivit hemliga och fått skyddade personuppgifter, kan CarUp avslöja.
Journalister och medborgare får inte längre veta vilka bilar de kör, var de bor eller deras inkomstuppgifter, då offentlighetsprincipen nu inte gäller för kungafamiljen.
– Jag har svårt att förstå vad som kan ha hänt som motiverar att begränsa insynen runt kungafamiljen, det blir svårare att granska var skattepengarna tar vägen, säger Nils Funcke, expert på tryck- och yttrandefrihet, till CarUp.
Offentlighetsprincipen har funnits i den svenska grundlagen sedan 1766. Den omfattar såväl vanliga människor som kungen, kungafamiljen och myndigheter. Fram till nu har medborgare och journalister kunnat ringa Skatteverket, Transportstyrelsen och andra myndigheter och ta reda på hur mycket kungen tjänar, var han bor, vilka företag och stiftelser han har och vilka bilar och hus han äger. Offentlighetsprincipen ses av många som en av hörnpelarna i den svenska demokratin och har möjliggjort granskning av makthavare som är omöjlig i många andra länder.
– Den är oerhört värdefull, det är tack vare offentlighetsprincipen som missförhållanden och maktmissbruk kommer i dagen och kan avslöjas och granskas av journalister, myndigheternas egen kontroll räcker inte, det har visats gång på gång. Offentlighetsprincipen är en rättighet både för medborgare och journalister. Risken är annars att korruption och maktmissbruk ökar i samhället, alla trappor ska städas uppifrån, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke, som skrivit boken Offentlighetsprincipen 2019 och Tryckfriheten och undervisar om tryck- yttrandefrihet och offentlighetsprincipen på Stockholms universitet.
Fick skyddade uppgifter 30 april
CarUp kan avslöja att insynen runt Sveriges statschef, kung Carl XVI Gustaf, och kungafamiljen nu begränsats kraftigt. Kungen och kungafamiljen har ansökt om skyddade personuppgifter och fått ansökan beviljad av Skatteverket den 30 april i år. Då CarUp begärt ut uppgifter om kungafamiljens bilar har vi blivit upplysta om att det numera är hemligt.
Begränsningen innebär att det inte längre går att få veta uppgifter om kungen som är offentliga rörande nästan alla andra vanliga medborgare. Vad kungen och resten av kungafamiljen kör för bilar, hur mycket de betalar i skatt, var de bor, vilka företag de har och vilka hus de äger är numera sekretessbelagt. Myndigheter som får frågor om kungafamiljens uppgifter ska skydda uppgifterna i sina system. Det är till och med så att kungens namn och födelsedag numera är sekretessbelagd i Skatteverkets datasystem.
Möjligheten att få skyddade personuppgifter tillkom för att skydda hotade personer, kvinnor som misshandlats, vittnen eller brottsoffer. För att få skydd ansöker personen hos Skatteverket, som sedan prövar begäran. Att det finns en hotbild runt kungen och hans familj torde vara oomtvistat. De har sedan långt tid tillbaka åtnjutit livvaktsskydd och runt deras bostäder finns olika skyddsanordningar. Kungen och hans familj har fått göra en ansökan om skyddad identitet hos Skatteverket, men den är också hemligstämplad.
Anledningen sekretessbelagd
– Ansökan om skyddade personuppgifter är en handling som inte lämnas ut oavsett vem det rör. Vi kan bekräfta att en person har skyddade personuppgifter och hur länge uppgiften varit registrerad men inte anledningen till att någon har sekretess och det är precis den uppgiften den sökande ska skriva i sin ansökan. Skyddet registrerades den 30 april i år., säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket till CarUp.
Folkbokföringen kan inte längre hitta kungen och kungafamiljen och får inte ens längre bekräfta deras namn och födelsedagar. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har svårt att förstå vad som motiverar att kungen blivit hemlig efter ha varit officiell i alla år i registren.
– Utan att ha tagit del av besluten låter det mycket märkligt. Jag har svårt att förstå vad det är som kan ha hänt just nu som motiverar det. Det är klart att det är ett bekymmer. Visserligen är det i första hand deras privatekonomi som blir sekretessbelagd, men möjligheten att granska kungafamiljen bör vara densamma som det som gäller vanliga medborgare, säger Nils Funcke.
147,9 miljoner kr i apanage
Under 2021 får kungahuset totalt ett apanage på 147,9 miljoner kronor från staten. Anslaget till Hovstaten uppgår till 73,9 miljoner kronor och ska enligt kungahuset täcka kostnaderna för kungens representation inklusive resor, kostnaderna för Riksmarskalksämbetet med stabsavdelningar för personal och ekonomi, Informationsavdelningen, Hovmarskalksämbetet samt Hovstallet.Kungen styr själv hur apanaget ska fördelas och insynen är redan tidigare begränsad.
Genom att skaffa skyddade personuppgifter blir det ännu svårare att se hur kungen och övriga kungafamiljen lever och använder apanaget.
– Sådana uppgifter som inte innebär något direkt hot borde vara offentliga. Kungen har ju endast en symbolisk makt, men han har stor informell makt och är en viktig symbol och då bör han kunna granskas, säger Nils Funcke.
Hovet bekräftar
Trots att det står på kungahusets hemsida var familjemedlemmarna bor är uppgifterna numera hemliga i statens eget folkbokföringsregister. Kungahusets informationschef Margareta Thorgren bekräftar uppgifterna om identitetsskydd, men vill inte svara på frågor om eventuella effekter för öppenheten och demokratin.
– Det finns ett beslut som fattades under våren att vissa medlemmar av den Kungliga Familjen är i behov av ökat identitetsskydd. Säkerhetsmarkeringen är den lägsta nivån av skydd och innebär ett visst identitetsskydd i offentliga register. Om du har frågor kring exempelvis bilar får vi försöka hjälpa dig på annat sätt än tidigare, säger Margareta Thorgren till CarUp.
Fakta Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen innebär att enskilda har rätt till insyn i offentlig verksamhet och den anses utgöra en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Principen regleras i tryckfrihetsförordningen. Undantag från principen finns i offentlighets- och sekretesslagen.
Offentlighetsprincipen tillkom i 1766 års tryckfrihetsförordning. Den består av lagen om allmänna handlingars offentlighet och meddelarfriheten som regleras i tryckfrihetsförordningen.
Även bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och kommunallagen är viktiga delar av offentlighetsprincipen.
Principen finns till för att upprätthålla ett fritt och allsidigt meningsutbyte och för att det ska vara möjligt att granska det offentligas verksamhet. Huvudregeln är att enskilda alltid ska ha rätt att kunna ta del av allmänna handlingar.
Det finns undantag från offentlighetsprincipen. Information i allmänna handlingar kan omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, och då ska den inte lämnas ut. Skyddade personuppgifter kan vara ett sådant exempel.
Fakta skyddade personuppgifter
Den som är utsatt för hot kan i vissa fall få skyddade personuppgifter. Det innebär att till exempel ditt namn och din adress skyddas i folkbokföringsregistret. I vanliga fall är uppgifterna i det svenska folkbokföringsregistret offentliga.
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas:skyddad folkbokföring, som har ersatt kvarskrivning
– sekretessmarkering
-fingerade personuppgifter, som innebär att du får nytt namn och personnummer.
-Skyddad folkbokföring och sekretessmarkering ansöker personen om hos Skatteverket. Den som vill ha fingerade personuppgifter ansöker hos Polisen.
Varje myndighet är ansvarig för sina egna personregister och att inte lämna ut uppgifter om en person med skyddad identitet. Det innebär att det är myndigheten själv som bestämmer vad som ska presenteras för sina handläggare och utåt.
Den som vill ha en sekretessmarkering ger in en skriftlig ansökan till Skatteverket med motivering till varför personuppgifterna i folkbokföringsdatabasen ska sekretessmarkeras. Någon form av handling eller intyg som stöder behovet av en sekretessmarkering ska finnas med som underlag för Skatteverkets bedömning.
Skatteverket måste i varje enskilt fall pröva om även övriga familjemedlemmar i hushållet behöver omfattas av sekretessmarkeringen för att den ska få avsedd effekt.
Källa: Skatteverket
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter