Sänkta bränsleskatter gynnar främst dem som kör mest och har högre inkomster. I stället vill forskare se riktad kompensation till bilägare med låga inkomster på landsbygden, en modell som kan kosta staten en bråkdel av vad höjda bränslepriser väntas ge i intäkter.
Det behöver inte bli särskilt dyrt att kompensera bilägare för högre bensin- och dieselpriser. Enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, skulle stödet kunna landa på mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare och år för låginkomsttagare på landsbygden. Slutsatsen är att ett riktat stöd kan vara ett alternativ till generella skattesänkningar.
Den mest generösa kompensationsmodellen i studien beräknas kosta staten omkring 400 miljoner kronor per år, exklusive administrativa kostnader. De högre drivmedelspriserna skulle i det undersökta scenariot samtidigt ge staten omkring 20 miljarder kronor i extra intäkter årligen.
Enligt VTI:s forskare är det inte nödvändigtvis låginkomsttagarna som påverkas mest av högre drivmedelspriser. Bilägandet är mindre vanligt bland personer med de lägsta inkomsterna, medan skillnaderna i körsträcka inom olika inkomstgrupper är större än skillnaderna mellan inkomstgrupper i storstäder, mindre städer och på landsbygden.
Omkring 15 procent av bilägarna kör betydligt mer än genomsnittet. Det är framför allt dessa bilägare som drabbas ekonomiskt av högre bensin- och dieselpriser. Gruppen återfinns oftare i den övre delen av inkomstspannet. Bilägare med högre inkomster har dessutom i större utsträckning gått över till elbil, enligt studien.
VTI ifrågasätter därför om generella skattesänkningar är det mest träffsäkra sättet att hjälpa hushåll som har svårt att klara högre drivmedelskostnader. När stödet kopplas till bränsleförbrukningen blir fördelarna större för dem som kör mycket, vilket ofta innebär att höginkomsttagare får en större ekonomisk lättnad.
Forskarna pekar också på att billigare bensin och diesel minskar det ekonomiska incitamentet att byta till elbil och därmed försvagar styrningen mot lägre koldioxidutsläpp.
– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke, senior forskare vid VTI och ledare för forskningsprojektet.
Om även bilägare i storstäder omfattas av kompensationen sjunker det beräknade stödet till mellan 600 och 1 000 kronor per år. VTI framhåller också att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor. För arbetsresor finns redan reseavdraget, som enligt forskarna skulle kunna höjas om behovet av kompensation ökar.
Studien väcker en fråga som lär fortsätta prägla debatten om Sveriges bilkostnader: ska lägre drivmedelsskatter gälla alla bilister, eller ska stödet i första hand gå till dem som har minst ekonomiska marginaler?
LÄS MER:
Karl Wahlin är statistiker och har lång erfarenhet som analytiker inom personbilsmarknaden.
