EU:s nya nödbroms ska förhindra bränslepris på 35 kronor. Höjningen blir mindre – men kan komma redan om 8 månader.
– EU-kommissionen kommer att föreslå ändringar av auktionsförordningen för att tillåta en tidigare start av ETS2‑auktionerna, säger klimatkommissionär Wopke Hoekstra.
Många har varit oroliga över hur dyrt bensin och diesel kunde bli från 1 januari 2027. Ingen kunde på förhand veta hur mycket utsläppsrätterna som läggs ovanpå priset för bensin och diesel skulle kosta. Spekulationerna har handlat om allt från en höjning på 2 kronor per liter till att vi skulle hamna på ett literpris på 35 kronor.
Men 19 länder, med Tjeckien i spetsen, protesterade mot osäkerheten som EU:s nya regler skapade. Sverige hörde inte till dem. Men till slut lyssnade EU på protesterna. I veckan gick klimatkommissionären Wopke Hoekstra ut och meddelade att EU backar och inför en nödbroms som gör att priserna inte kan skena.
– Som ni vet har en betydande grupp medlemsstater delat med sig av sina bekymmer om det nya ramverket för utsläppshandel för vägtransport, byggnader och ytterligare sektorer, förkortat ETS2 som kommer att starta 2027. Ur vårt perspektiv har de uttryckt giltiga bekymmer om prisökning och vad det potentiellt skulle kunna betyda för våra medborgares ekonomi, sade Hoekstra i ett tal.
Konkret betyder det att EU inför en nödbroms som gör att en utläppsrätt för ett ton CO2 inte ska kunna kosta mer än 45 euro. Om priset stiger över den nivån släpper EU loss fler utsläppsrätter på marknaden för att hålla nere priset.
– Vi kommer att förstärka prisstabilitet och förutsägbarhet genom att stärka mekanismen att släppa ut tilldelningar om marknadspriserna överstiger 45 €/t CO₂‑ekvivalent, med en förstärkning för att fördubbla den volym av tilldelningar som ska släppas på marknaden, säger Wopke Hoekstra.
Om en utsläppsrätt kostar 45 euro innebär det rent matematiskt utifrån utsläppsvärden att en liter bensin kommer att höjas med cirka 1,20 kronor. En liter diesel skulle höjas med 1,40 kronor. Ovanpå det kan bränslebolagens omkostnader för utsläppshandeln komma att läggas. Det är i dagsläget osäkert om Skatteverket kommer momsbelägga utsläppsavgifterna. I så fall kan prishöjningen vid pump landa 25 procent högre.
Men mycket talar nu för att utsläppsavgifterna kan läggas på bensin och diesel tidigare än planerat. När EU backade och införde sin prisbroms gick de ut med att de vill tidigarelägga starten på auktionerna och försäljningen av utsläppsrättigheter. Vissa uppgifter om att de nu vill starta systemet redan den 1 juli 2026 istället för 1 januari 2027. EU har dock inte bekräftat ett exakt datum ännu – bara att de vill starta tidigare.
– Dessutom kommer vi att föreslå tidigare koldioxidintäkter för att stödja bättre förberedelse. Det är för att hjälpa medlemsstater, medborgare och företag att optimalt förbereda sig för starten av det nya koldioxidprissättningssystemet. Kommissionen kommer därför att föreslå ändringar av auktionsförordningen för att tillåta en tidigare start av ETS2‑auktionerna, sade klimatkommisionären Wopke Hoekstra i sitt tal.
EU:s prisbroms får beröm – till och med av miljöorganisationer. Transport & Environment vill att regeringar använder pengarna de kan få ur EU:s klimatfond för att göra det billigare att köpa elbilar.
– Ett lågt koldioxidpris på bränsle är mycket vettigt, särskilt nu när oljepriserna är så låga. Kommissionens förslag skulle undvika okontrollerbara ETS2-priser och hålla priserna närmare 45–55 euro/ton, vilket är det nuvarande koldioxidpriset i Tyskland och Frankrike. Det kommer också att göra pengar tillgängliga som regeringar omedelbart kan investera i rena transporter och byggnader. Nu måste regeringarna sluta klaga och börja arbeta så att de ordentligt kan stödja låg- och medelinkomstfamiljer och små och medelstora företag när koldioxidpriset slår till, säger Federico Terreni, klimatchef på T&E.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
