Här tränas tyska ungdomar för fri fart som fria medborgare. Så här bevaras motorvägskulturen i bilismens förlovade land.
– På en tysk trafikskola ska man kunna köra i 180 kilometer i timmen, berättar Youtubekanalen B Sport.
Under 1930-talet växte det tyska motorvägsnätet fram. Modellen kom från racingbanorna och de nya vägarna konstruerades för att bilarna skulle kunna ta sig fram med höga hastigheter. Efter andra världskriget fortsatte Västtyskland på den inslagna vägen. Autobahn blev ett internationellt begrepp för fri fart. Medan man i DDR hade hastighetsbegränsningar på sina motorvägar.
Alla försök till att införa hastighetsbegränsningar har stoppats av den mäktiga tyska motororganisationen ADAC. Det finns en paroll som lyder “Fri fart för fria medborgare”, och som går likt ett mantra genom den tyska automobilhistorien. Vid återföreningen blev det fri fart för alla tyskar. Hit kommer också mängder med bilturister varje år för att uppleva hastigheterna på Autobahn.
Men tysk motorvägskörning skiljer sig mycket från kulturen i andra länder. Eftersom man är det enda landet i Europa med fri fart har man också utvecklat ett eget system för körkortsutbildning.
I det ingår obligatoriska körlektioner. Förutom de vanliga längs landsvägar och i mörker ska man också göra fem lektioner på Autobahn.
– Då kan körläraren be dig att gasa upp i 180 kilometer i timmen, det är viktigt för tyska bilister att kunna köra fort.
Innan man får sitt körkort i Tyskland ska man alltså kunna behärska riktigt höga hastigheter. Motorvägskörningen skiljer sig ordentligt från andra länder. Här handlar det om att ge plats för dem som kommer fort. Om man ser någon som kommer i hög hastighet bakom ska man antingen accelerera eller gå åt sidan.
– Det är samma sak om du stannar på trottoaren för att knyta skosnörena, man stiger åt sidan så att folk kommer fram.
Tysk motorvägskörning liknas vid ett schackspel. Här måste man vara mycket uppmärksam på sina medtrafikanter och anpassa sig efter dem. Det tyska körkortssystemet verkar framgångsrikt. Antalet kuggade ligger bara mellan 25 och 30 procent i jämförelse mot Sverige där bara hälften klarar sig.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
