Missen vid rödljuset som många tror är laglig. Men nu sänks böterna för att köra mot gult ljus.
– När signalen visar gult är trafikfaran inte lika påtaglig, säger Johan Bülow, kammaråklagare vid Utvecklingscentrum.
Fram till nu har det ansetts vara lika allvarligt att köra mot gult som mot rött. Att rött betyder stopp vet alla. Men att det vid gult ljus också betyder att man ska stanna bilen är det många som missat. Bötesbeloppet har varit 3000 kronor och samtidigt kan polisen under speciella omständigheter omhänderta ditt körkort och skicka in det till Transportstyrelsen för beslut om återkallelse.
– Även gult ljus innebär numera STOPP, vilket innebär att det är straffbart att gasa för att hinna innan det slår om till rött, säger poliskommissarie Erling Andersson.
Det betyder att man ska stanna vid gult. Om det är möjligt. Ibland kan det säkraste alternativet vara att gasa för att komma över korsningen så fort som möjligt.
– Man får aldrig köra mot rött och det är samma sak med det gula ljuset, säger Erling Andersson.
Men Riksåklagaren har nu tagit beslut om att sänka bötesbeloppet för att köra mot gult ljus. Från och med den 21 februari kommer det att kosta 2000 kronor, uppger Teknikens Värld. Det är en sänkning med 1000 kronor. Att köra mot rött kommer däremot att ligga kvar på samma bötesnivå.
Anledningen till sänkningen är att Riksåklagaren vill skilja på hur allvarligt det är mellan att köra mot rött och gult. Däremot ändras inte andemeningen i den gula färgen. Om det slår om från grönt, ska man förbereda sig på att stanna, om det är möjligt. Medan när det slår om från rött till gult ska bilisten förbereda sig för att återstarta resan.
Riksåklagaren motiverade sitt beslut i ett pressmeddelande.
– När flerfärgssignal visar rött råder det inte någon tvekan om att det är trafikfarligt att färdas förbi stopplinje eller motsvarande. När signalen visar gult är trafikfaran inte lika påtaglig eftersom det finns en marginal i förhållande till när övrig trafik kommer ut i korsningen. Det är därför en differentiering görs mellan dessa två situationer, säger Johan Bülow, kammaråklagare vid Utvecklingscentrum.
Andreas Jemn är journalist och författare.
