Privatleasing-bolag bryter mot god sed – kräver pengar tillbaka

Privatleasing av bilar har blivit extremt populärt de senaste åren. Nu slår M Sverige larm om att finansbolag höjer avgifterna utan förvarning i strid mot god sed, och att konsumenter måste få pengar tillbaka. 
– Konsumentverket måste ryta ifrån, så här får det inte gå till, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på Riksförbundet M Sverige

Den senaste tidens stora räntehöjningar har gjort att månadskostnaden för privatleasing rusat i höjden på nya bilar. Det har också inneburit att många som redan privatleasar en bil fått höjning av sin månadsavgift. 

Nu går bilistorganisationen M Sverige ut och larmar om att leasingbolag bryter mot sitt eget dokument ”God sed i finansbolag”. Det visar sig att leasingbolag helt enkelt struntar i delar av branschens överenskommelse gällande god sed vid privatleasing.

– Tyvärr har flera leasingbolag struntat i att följa sina egna riktlinjer, vilket drabbar konsumenter i form av oförutsedda kostnadsökningar, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på Riksförbundet M Sverige.

Enligt god sed ska den som leasar en bil bland annat underrättas om avgiftshöjningar innan de träder i kraft. Enligt M Sverige har bolag i ett stort antal fall skickat ut höjningar efter att de trätt i kraft. Det tas även ut retroaktiva avgifter. En oannonserad höjning av leasingavgiften kan skapa en betydande olägenhet hos leasingtagaren. M Sverige kräver nu att ersättning betalas ut till de som privatleasar.

– Konsumentverket måste ryta ifrån, så här får det inte gå till. Konsumenter som drabbats måste få ersättning för de utgifter man haft men som leasingbolagen fakturerat på grunder som strider mot den branschpraxis som Finansbolagens Förening beskrivit som god sed, säger Carl-Erik Stjernvall.

Konsumentverket har sedan tidigare inlett ett tillsynsärende om privatleasing, men svaret låter vänta på sig. M Sverige kräver nu att Konsumentverket tar förnyad kontakt med branschorganisationen för leasingbolagen.

– Vi kan konstatera att vissa banker inte lever upp till den branschpraxis som finansbranschen själv tagit fram, vilket är allvarligt, säger Konsumentverkets jurist Gustaf Danielsson.

M Sverige kräver att leasingbolagen måste underrätta leasingtagaren om hur avgiften ändras innan en ändring träder i kraft. Men i stället anges i vissa fall endast en förändrad räntesats på en webbsida. Detta kan dels inte anses utgöra en underrättelse och är dessutom inte en uppgift om leasingtagarens avgift utan enbart om räntan generellt.

De ifrågasätter också om det är korrekt att ha ensidiga ändringar av avtalsvillkor där leasinggivaren kan ändra avgiften på grund av räntehöjning utan att konsumenten kan göra något. 

– Ett villkor som ger en av parterna rätt att ändra villkor som innebär nackdelar enbart för den andra parten är mycket problematiska. När det gäller privatleasing är ett exempel på detta förstås den möjlighet som finns för leasinggivaren att ändra avgiften om företagets kostnader för dess finansiering ökar. Detta innebär enbart en nackdel för leasingtagaren, särskilt eftersom denne sitter fast i ett avtal som sträcker sig över en lång period, ofta 36 månader.

M Sverige har ställt frågor till flera av leasingbolagen om deras agerande. DNB Bank har inte svarat, men så här svarar branschorganisationen Finansbolagen Förening: 
– Vi har ingen egen nämnd eller liknande som prövar klagomål. Om en konsument inte är nöjd bör i första hand en kontakt tas med företaget som leasat ut fordonet för att reda ut saken och om konsumenten menar att leasingavtalet inte följts finns möjlighet att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, säger vd Lars Zacharoff.