Nya fartkameran förändrar spelreglerna för fortkörare. Den kan arbeta på flera olika sätt samtidigt. Och bakom ratten är det omöjligt att veta vilken kontroll som görs.
Svenskar som tar bilen genom Italien i sommar kan möta en betydligt mer avancerad hastighetskontroll än en vanlig fartkamera. Den stora förändringen är att det inte längre bara mäter medelhastigheten mellan två kontrollpunkter. Nu kan samma system även fungera som en vanlig fartkamera och registrera hastigheten exakt när bilen passerar en kontrollportal. För bilisten finns en extra hake.
Det går inte att avgöra vilken typ av mätning som används på den aktuella vägsträckan. Trafikpolisen kan välja om systemet ska övervaka medelhastigheten över flera mil eller mäta hastigheten på en enda punkt. Föraren får alltså ingen ledtråd om hur kontrollen sker. Den nya tekniken innebär också att Italien lämnar den gamla lösningen med sensorer nedgrävda i asfalten.
I stället används radar, högupplösta kameror och lokala datorer som läser registreringsskyltar och beräknar hastigheten utan ingrepp i vägbanan. Det gör systemet enklare att bygga ut och betydligt mer flexibelt. För svenska semesterfirare är risken stor att stöta på Tutor 3.0. Systemet används på flera av Italiens mest trafikerade motorvägar, bland annat A1 mellan Milano och Neapel och A14 längs Adriakusten. Totalt övervakas omkring 1 800 kilometer väg med 178 kontrollsträckor, enligt Auto Motor und Sport.
Den verkliga finessen avslöjas först när olika fordon passerar samma kontroll. Fartkameran känner automatiskt igen om det är en personbil, motorcykel, husbil, lastbil eller ett ekipage med släp. Eftersom de har olika hastighetsgränser kan två fordon köra sida vid sida där det ena klarar sig och det andra registreras för fortkörning. Systemet är dessutom godkänt för hastigheter upp till 230 km/h.
Blir du registrerad väntar samma påföljder som vid en vanlig fartkamera. Böterna ökar ju större fortkörningen är och blir dessutom en tredjedel högre om överträdelsen sker mellan klockan 22 och 07. Italienska myndigheter kan dessutom spåra utländska bilägare genom det europeiska informationsutbytet, vilket gör att boten kan landa i brevlådan långt efter att semestern är över.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
