Bränslebolagen har sagt att de inte kommer att sänka bränslet så mycket som regeringen beräknat när reduktionsplikten försvinner vid nyår. Preem har till och med varnat för att priset ska gå upp på grund av dieselbrist. Den förväntade sänkningen på totalt 26 miljarder kronor per år riskerar att försvinna på vägen. Nu måste Konkurrensverket granska bränsleoligopolet i Sverige och även se till att livsmedelskedjor inte stoppar minskade fraktkostnader i egen ficka.
KRÖNIKA – ÅSIKTERNA ÄR SKRIBENTENS EGNA. Vid nyår avskaffas reduktionsplikten i Sverige. Enligt regeringens beräkningar innebär det att dieseln sänks med fyra kronor per liter minus en skattehöjning på 15 öre. Bensinskatten sänks 70 öre, mindre mängd etanol gör 30 öre till, enligt regeringen. Förändringen är dramatisk för samhällsekonomin och innebär att den totala bränslekostnaden i Sverige som företag och konsumenter ska betala borde minska med 26 miljarder kronor nästa år.
Sänkningarna borde inte bara innebära att det blir billigare att fylla tanken på bilen. Den borde även påverka inflationen. Billigare diesel ger lägre fraktpriser som borde slå igenom med lägre priser på mat och andra varor och dämpa inflationen ytterligare, vilket i förlängningen även kan ge oss lägre räntor. Men risken finns att företag och konsumenter snuvas på stora delar av minskningen av bränslenotan med 26 miljarder kronor nästa år.
Tidigare i år gick bränslebolag ut och sade att sänkningen inte alls skulle bli så stor som regeringen beräknat. Preem har till och med varnat för dyrare diesel, för att det ska uppstå brist när dyrt importerat biobränsle ska ersättas av billigare fossil diesel. Uttalandena fick stenhård kritik av Konkurrensverket. ”Att gå ut publikt och signalera hur man tänker göra eller vilka förväntningar man har kan bädda för uppmjukning av konkurrensen”, sade verket.
Resonemanget att det ska bli dyrare är totalt orimligt och en ren bluff. En liter biobränsle kostar över 20 kronor litern före skatt, medan den fossila dieseln som ersätter miljöbränslet kostar långt under 10 kronor per liter.
När nyårsrakterna tystnat är det sanningens minut då sänkningen ska genomföras. Bränslebolagen hade uppenbarligen inga problem att gå ut och spela ner förväntningarna på sänkningen. Men nu vill varken bolagen eller deras lobbyorganisation kommentera hur stor sänkningen kan bli, med hänvisning till att konkurrenslagarna skulle förbjuda det. De hänvisar istället till att valutakurser, råvarupriser och tillgången på diesel påverkar mycket.
I Sverige har vi ett problematiskt oligopol på bränslemarknaden där fyra aktörer kontrollerar 97 procent av bränsledistributionen och konkurrensen fungerar inte särskilt bra. Nu behövs en särskild kommission på Konkurrensverket som granskar att bränslebesparingen som beräknas till 26 miljarder kronor nästa år inte försvinner på vägen. Vem tar pengarna? Som konsument bör du hålla koll, på nyårsdagen bör priset på dieseln bli 3,85 kronor lägre och bensinen en krona billigare.
Dagligvaruhandeln är ett annat område där vi har ett konkurrensstörande oligopol i Sverige. Fraktkostnader är en relativt stor del av matvarukostnaderna. Priserna har höjts bland annat med hänvisning till högre fraktkostnader. Även ICA och andra matvarukedjor bör granskas för att se om minskade fraktkostnader kommer hårt prövade matköpare till del.
Så här svarar St1 på frågan om hur mycket sänkningen av reduktionsplikten kan betyda för bränslepriset, utifrån dagens förutsättningar:
– Om man ska beskriva det korrekt är det inte bränslepriserna i sig som sänks 1 januari utan reduktionsplikten, vilket betyder att inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel sänks till en reduktionsnivå på 6%. Reduktionsplikten har haft en påverkan på drivmedelspriset och när reduktionsnivån historiskt ökat har även priset till konsument ökat. Därmed är det rimligt att anta att priset nu kommer minska när reduktionsplikten minskas.
Dock är reduktionsplikten eller inblandningen av förnybar produkt bara en av delarna som påverkar vilket priset i slutändan blir. Det är också flera andra faktorer som påverkar priset på bensin och diesel, som till exempel dollarkursen samt priset och tillgången på råolja och färdiga produkter. Priset på dessa produkter påverkas av den internationella handeln och den styrs som mycket annat av tillgång och efterfrågan. Hur alla dessa faktorer spelar in och påverkar priset på dessa produkter per den 1 januari är inget vi vill eller kan spekulera i, uppger Erica Samuelsson, marknadschef för St1 i ett skriftligt svar.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
