Volvos skambarn fyller 50. Men i vår tid är Remjohan en kultklassiker. Det här är berättelsen om en unik bilmodell.
Den kallades Remjohan för sin remdrivna automatlåda. I Sverige skrattade Saab-fantasternna medan Volvo-entusiasterna grät när den lanserades 1976. Men Volvo 340 har blivit en kultbil med samlarvärde. En höstdag 1997 var vi några grabbar som steg in i ett garage utanför Sölvesborg. Vår målvakt Storken hade köpt en Volvo 343 och vi flabbade ihjäl oss. Vilket satans ålahue går och köper en sådan skitbil när man kan lägga pengarna på en hederlig 240, undrade vi.
Men Storken hade aldrig några problem med sin 343. Han var en lugn gosse och behövde aldrig åka till verkstaden med sin Rem-Johan under de år han körde den. Själv hade jag köpt en Volvo 142. Grön som en tall i Dalarna och med bakhjulsdrift var det som att styra en Oceanångare på Göta Kanal. Den körde jag i diket en julafton då jag tjänade extrapengar genom att tomta i bygden. Bland annat hemma hos en idag känd partiledare.
Hatad från första stund
Volvo 340 togs aldrig emot väl av de inbitna Volvoförarna. Det var en liten bil. Man ögnade misstänksamt mot det holländska spektaklet som nu skulle invadera våra fina vägar. Nu har den rentav blivit en raritet. En fin 340 får motorintresserade att vända på huvudet.
Historien om den här bilen börjar i Nederländerna i början av 1970-talet. Den lilla biltillverkaren DAF funderade över att bygga en ny bil. Den skulle vara lagom stor till ett rimligt pris och attrahera den moderna centraleuroperiska familjen. Projektet växte snabbt över sina breddar. Lilla DAF hade inte råd att dra det i hamn. Därför sneglade man norrut mot Sverige. Kanske skulle Volvo vara intresserade av att vara med på ett hörn. Svenskarna skulle kunna få chansen att ta sig in på småbilsmarknaden och inte bara tillverka rullande containrar.
Volvo var pigga på idén och bidrog med sitt göteborgska kunnande. Men under tiden man arbetade med modellen hann Volvo köpa upp hela DAF. Därför lanserades DAF som Volvo 66. Det var en till en början en ganska klen rackare. Under huven satt en 1,4 liters motor från Renault och en remdriven automatlåda som var poppis bland småbilar i Europa på den här tiden.
Ingen storsäljare på uppstuds
Mottagandet blev svalt. I Nederländerna tyckte folk att bilen var för dyr. Man fick en billig fransk bil förpackad som något halvtyskt och utan den där Volvotekniken som man hoppades på. Därför bestämde sig Volvo för att bygga om 66-an. Resultatet blev Volvo 340 som såg dagens ljus 1976. Man hade petat in den där subtila Volvolyxen som folk förväntar sig. Nu blev det fart på försäljningen. Bilarna tillverkades i Born, Nederländerna och blev en storsäljare på hemmaplan. Nederländarna tog emot den här bilen som sin egen. Även om det inte stod DAF, så kändes det ganska Daffigt.
Hottade upp den
Några år senare bestämmer sig Volvo för att hotta upp den här bilen ytterligare. Man gör den mer Volvolik och hoppas att svenskarnas hårda hjärtan ska mjukna. Men det vill sig inte riktigt på hemmaplan. Volvo 340 var en bil som gammelmormor körde med sin elaka pudel Malin i framsätet. Och Storken förstås, men han är en historia för sig.
Volvo slog spiken i kistan 1991 efter över en miljon exemplar. Då lade man ner tillverkningen i fabriken i Nederländerna. Under de kommande åren skrotades de flesta kvarvarande bilar. Men i dag kostar en fin 340 från 1984 65 000 kronor på Blocket. Vi på Carup säger ett stort och innerligt grattis till gamla fina Volvo 340 och ett tack till alla er som håller dem vid liv.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
