Ett trendbrott har skett. Nu ökar elbilarna för andra månaden i rad i EU. Volvo är stor vinnare på marknaden med en uppgång på 24 procent.
Registreringarna av elbilar ökar igen i EU med 2,4 procent i oktober. Det är andra månaden i rad som marknadsandelarna för elbilar ligger kvar på 14,4 procent, visar statistik från branschorganisationen ACEA. Det är ett trendbrott efter att elbilarna haft det motigt i år.
Bensinhybrider vinner också marknadsandelar. I oktober ökade registreringarna av hybridbilar med 17,5 procent och deras marknadsandel steg till 33,3 procent. Bensinhybrider har haft en större marknadsandel än vanliga bensindrivna bilar i två månader i rad nu.
Fiat tappade 46 procent på en enda månad och har det riktigt kämpigt. Citroën, som även de ingår i Stellantiskoncernen, tappar 35 procent.
Volvo Cars har haft en stor ökning med 24,1 procent i oktober och en ännu större ökning på årsbasis på 34 procent. Nya elbilen EX30 svarar för en stor del av ökningen. Även Seat sticker ut med mycket stark tillväxt i registreringarna, medan märken som Fiat och Citroën har haft utmaningar i oktober och ser dramatiska minskningar.
Totalt sett såg EU:s bilmarknad en viss återhämtning med en liten ökning på 1,1 procent i nya bilregistreringar. De största tillverkarna som Volkswagen Group, Volvo och Toyota Group visar på positiva tillväxtsiffror medan Stellantis och Hyundai Group kämpar med nedgångar i registreringarna.
För bensindrivna bilar var oktober en svag månad. Totalt sett minskade försäljningen av bensinbilar med 6,8 procent. Den största nedgången kom från Frankrike, där registreringarna minskade med hela 32,7 procent. För dieselbilar var situationen ännu svagare, försäljningen minskade med 7,6 procent och marknadsandelen föll till 10,9 procent.
Den vanligaste bilmodellen i Sverige slutade tillverkas 2016. Men ändå rullar närmare 260 000 stycken på svenska vägar. Här är hela listan – som domineras av ett svenskt och tyskt märke.
Volvo är fortfarande kung på svenska vägar. Det visar den senaste statistiken över de mest registrerade bilmodellerna i landet. Trots att den slutade tillverkas 2016, så hittar vi Volvo V70 i topp. Totalt rullar det över 259 000 exemplar av modellen i Sverige – ett tydligt bevis på dess popularitet och pålitlighet än idag.
Strax bakom kommer Volkswagen Golf med över 244 000 registrerade bilar. Golfen är känd för sin mångsidighet och har varit en favorit bland både yngre förare och pensionärer sedan 70-talet. På tredje plats återfinns Volkswagen Passat, tätt följd av två modernare Volvomodeller: XC60 och V60. Totalt har Volvo åtta modeller med på listan, mot tvåan Volkswagen, som har med fem modeller på listan.
Volvo V70 slutade tillverkas för snart 10 år sedan, men dominerar gatubilden i Sverige fortfarande. V70 R som syns på bilden är dock en ovanlig prestandaversion. Volkswagen Golf nosar ettan Volvo V70 i hälarna. Eftersom den fortfarande tillverkas har den chans att gå förbi. Volvo XC60 är den fjärde vanligaste bilen i Sverige.
Men det är inte bara Volvo och Volkswagen som dominerar listan. Tyska BMW och koreanska Kia tar sig också in bland de tio vanligaste. Kia Ceed har vuxit snabbt i popularitet sedan lanseringen 2007 och visar att fler svenskar vågar prova märken utanför de traditionella. Även BMW:s 3-serie och 5-serie är välrepresenterade – särskilt intressant med tanke på deras högre prisklass.
Bland modellerna som sticker ut märks Toyota Yaris och Ford Focus, som båda når över 80 000 registreringar. Det visar på ett starkt intresse för mindre, bränslesnåla bilar i vardagstrafiken. Ett annat oväntat namn på listan är Škoda Octavia. Med över 78 000 exemplar i landet har den tjeckiska modellen tyst men stabilt byggt upp en lojal användarskara.
Škoda Octavia började tillverkas redan 1959.
Det finns också flera modeller som gått i graven men som fortfarande lever kvar i statistikens toppskikt. Saab 9-3, Volvo V40 och Volvo XC70 tillhör den gruppen – bilar som inte längre tillverkas men som fortfarande har en stark närvaro på vägarna.
Längre ner i listan hittar vi Renault Clio, Toyota Corolla och Audi A4 har alla varit långlivade och mångsidiga alternativ på den svenska marknaden. Samtidigt visar Volvo V90 och XC40 att även nyare modeller snabbt klättrar i registreringsstatistiken.
I Sverige finns över 70 000 registrerade Renault Clio.
Volkswagen Transporter, en skåpbil som funnits sedan 1950, har fortfarande har nästan 100 000 exemplar i trafik. Den är främst populär bland många hantverkare, företagare och större familjer. En annan bubblare är Škoda Fabia, som smugit sig in på plats 23 och därmed visar att även lågprissegmentet har sin givna plats på den svenska bilscenen.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Batteriexperten “Mycke Meck” räddar ett elbilsbatteri som suttit i en krockad ID. Buzz. Så här går det till. – Förhoppningsvis ska vi inte släppa ut den magiska röken, säger han.
På Youtube går det att följa flera spännande projekt som olika experter och amatörer håller på med. En svensk Youtuber, “Mycke Meck”, håller just nu på med ett sådant häftigt projekt där han försöker rädda ett 82 kWh-batteri som tidigare satt i en krockad Volkswagen ID. Buzz. Svenskens kompis köpte batteriet för att han ville installera det i sitt hus. – Jag ska hjälpa honom att installera det, säger han.
Det första han måste göra är att undersöka batteriets status. Detta tänker han göra genom att löda fast en batterisimulator på NMC-batteriet. När han undersöker batteriets pyrosäkring visar det sig att den har gått när elbilens krockkuddar utlöstes. – När airbagen slås ut i bilen slås även den här kontaktbryggan av. Det är en liten punsch här inne med en pyroteknisk laddning som helt enkelt skjuter av kopparledningen, säger han.
Denna simulator använde Mycke Meck för att se hur batteriet mår.
Batteriexperten löder sedan ihop två stycken kretsar som han kopplar ihop med en lågvoltskontakt som sedan ansluts till batteriet. – Det är ju högst tillfälligt, som ni nu förstår, för att kunna koppla in det här för att se om vi kan läsa av batteriet, säger Mycke Meck.
Han drar sedan på sig skyddshandskar och ansluter simulatorn till batteriet. Det börjar inte ryka, och han kopplar sedan sin telefon till simulatorns trådlösa nätverk. – Där har vi kontakt, säger han.
Det visar sig då att batteriets BMS har stängts av, vilket är ett tecken på att någonting har hänt. Det klargör ännu tydligare att batteriets pyrotekniska lösning har gått, hävdar experten. – Det här ser inte jättepositivt ut, säger Mycke Meck.
Han kollar sedan in batteriets cellspänningar och kan inte se några större fel där. På grund av att den pyrotekniska säkringen har gått måste batteriet nu öppnas för att kunna räddas. – Det är inte det optimala på något vis, säger han.
Samtidigt hävdar batteriexperten att han har rätt förutsättningar för att kunna lösa problemet. – Jag ser inte detta som ett jätteproblem för mig. Men är man inte bekväm med att öppna ett högvoltsbatteri, ska man nog låta bli, säger han.
Men hur det går får vi aldrig se i klippet. Istället lovar den svenske Youtubern att visa hur han tänker rädda batteriet i sitt nästa klipp. För att se första delen av det spännande projektet kan du klicka dig vidare här. – Det får bli i nästa film, avslutar Mycke Meck. LÄS MER:
Många förare har inte koll på trafikreglerna över hur de ska placera sin bil på motorväg. Det orsakar oreda och irritation på motorvägar med flera filer. – På senare år har trafikkunskaperna blivit sämre, många som tar körkort lär sig via youtube, säger Jeanette Jedbäck HIndenburg, rektor på trafiklärarutbildningen.
Hon är en av Sveriges främsta experter på säkerhet i trafiken. Ofta anlitad i tv och radio, samt rektor på trafiklärarutbildningen i Stockholm, gör det Jeanette Jedbäck Hindenburg till en betydande auktoritet inom allt som har med trafiken att göra. – Enligt trafikförordningen sjunde paragrafen ska man alltid lägga sig längst till höger om man inte ska svänga, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Men det finns ett undantag, som också ställer till det en hel del för bilisterna. – Det är en lag som kom för några år sedan, om det är 70 kilometer i timmen eller lägre i hastighetsbegränsning på en väg, då gäller inte den här regeln, då kan man ligga kvar i vänsterfil, eftersom varje körfältsbyte innebär komplikationer, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Om det är 70 km/h eller lägre är det tillåtet att ligga kvar i de vänstra körfälten. Men enligt Jeanette Jedbäck Hindenburg har många bilister svårt att veta vilken hastighet som gäller. Bild: Wikipedia
Problemet är att bilisterna inte alltid vet vilken hastighet som gäller. Själv skulle Jeanette Jedbäck Hindenburg vilja se att regeln gjordes om. – Jag hade inte utformat regeln på det viset eftersom det skapar oordning i trafiken, säger hon.
Ett av de stora bekymren är att många inte tittar på vägskyltarna och därför har dålig kunskap om vad som gäller där de kör. – Många människor har inte koll på vilken hastighet som gäller, man följer bara trafikrytmen, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Mittfilskörning sker överallt i Sverige. Men det är främst i storstäderna som det blir ett stort problem. Många ligger i mittfilen fast det är tomt i högerfilen. – Människor på landet är bättre på det här. Men det beror på att vi i Stockholm har så många vägar med flera filer. I till exempel Kungen Kurva finns det en avfart till vänster och då säger folk att de lägger sig i mitten för att kunna svänga av. Men det är mindre än en procent av alla avfarter som sker till vänster, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Men om hastigheten är över 70 kilometer i timmen är reglerna solklara. – Vänsterfilerna är till för omkörning och utryckningsfordon, efter en omkörning ska man tillbaka in i högerfilen, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
100 000-tals bilister kör i mittfilen på Sveriges motorvägar. Trafiksäkerhetsexperten förklarar varför det är förbjudet.
Under sommaren blir problemet med mittfilskörning ännu mer tydligt. – När det är semestrar och det kommer mycket trafik på E4 och E18, då märks det att folk blir irriterade om man inte lägger sig till höger, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Men staten ser inte lika allvarligt på det här fenomenet. Visserligen kan man få böter av mittfilskörning, men det är ingen betydande summa. – Tyvärr är det högre böter att köra om på insidan, det ger 1000 kronor, medan mittfilskörning bara ger 500, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Hon ser en tendens till att trafiksituationen blir allt sämre i landet. Enligt henne finns det en avgörande anledning till detta. – På senare år har trafikkunskaperna blivit sämre, många som tar körkort lär sig via youtube, eller så kör man upp som privatister och tar efter föräldrarnas brister, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
I sitt dagliga arbete stöter hon ofta på bilister som håller sig i mittfilen. – Om man kommer med en övningsbil och ska göra en omkörning. Och det då finns en bil i mittfilen, då måste man göra fyra körfältsbyten för att klara omkörningen och det blir komplicerat, inte minst för en osäker elev, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Fenomenet verkar mer utbrett i Sverige än många andra länder. – Vi svenskar håller oss gärna lite neutrala, därför lägger vi oss i mitten och slipper ta ställning, avslutar Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Så här säger Trafikförordningen
7 § Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Källa: Trafikförordningen LÄS MER:
Den 92-årige fattigpensionären från Örnsköldsvik hade kört prickfritt i 50 år. Men efter att tekniken svikit honom fastnade han i en fartkamera och till rätten vädjade han om förståelse. – Jag har under 50 års tid bakom ratten aldrig åsamkat försäkringsbolag och myndigheter besvär, skriver den 92-årige mannen.
En 92-årig man från Örnsköldsvik fastnade i en fartkamera efter att ha kört 66 kilometer i timmen på en sträcka med hastighetsbegränsning till 60. Det innebar att hans prickfria körhistorik nu var förstörd efter 50 år. – Jag har under 50 års tid bakom ratten aldrig åsamkat försäkringsbolag och myndigheter besvär och kostnader från några försyndelser, skrev mannen i sitt brev till tingsrätten.
Det var under den första färden med hans nyinköpta bil som det gick lite för fort, rapporterar Örnsköldsvik Allehanda. Den äldre mannen erkänner att det var han som körde och att färden verkligen ägt rum. Men han menar att hastighetsöverträdelser kan inträffa även utan uppsåt, särskilt när tekniken inte gör sitt jobb. Fartbegränsaren i bilen reagerade nämligen inte på att hastigheten sänktes till 60 kilometer i timmen just där på E4:an söder om centrala Örnsköldsvik.
I sitt brev uttrycker mannen att han godtar den rättsliga hanteringen, att den förefaller korrekt och professionellt utförd. Men han vädjar om förståelse. Han beskriver sig som en fattig pensionär och ber respektfullt om nåd. – Möjligen kan jag hoppas att tillsatt åklagare vill bedöma säkert helt riktiga empiriska värden med empatiska glasögon i beaktande av brottets karaktär och dimension, skriver han.
Tingsrätten valde dock att avslå den äldre mannens vädjan om nåd. Att han aldrig tidigare brutit mot lagen ansågs inte vara skäl nog att slippa undan att ha kört 6 km/h för fort. Överträdelsen kostar honom nu 1 500 kronor i böter.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
