Snart kan Sverige och Finland bindas ihop på ett sätt som saknar motstycke i Norden. Bron kan bli hela fem gånger längre än Öresundsbron och ett av de mest spektakulära projekten i modern tid.
– Det ser väldigt positivt ut, säger kommunalrådet i Umeå Hans Lindberg.
Mellan Umeå och Vasa ligger Kvarken. Den smalaste delen av Bottenviken där bara drygt sju mil vatten skiljer Sverige från Finland. Här finns ett myller av öar, grunt hav och ett av världens mest känsliga natur- och världsarvsområden. Det är också platsen där en framtida bro kan binda samman två länder på ett helt nytt sätt.
– Just nu samarbetar vi för att ta fram vad som är nyttan av en bro. Det arbetet pågår, säger Umeås kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen Hans Lindberg (S) till Carup.
Det har pratats om en bro över kvarken i många år. Både från svenskt håll men också från grannarna i Finland där deras motsvarighet till Trafikverket nyligen gjort en omfattande utredning. Hans Lindberg beskriver projektet som mer konkret än på länge. Det som tidigare kallats en nordisk dröm håller sakta på att ta form som ett verkligt alternativ.
– I slutet av det här året så kommer vi ha en analys, säger Lindberg.
En fast Kvarkenförbindelse skulle bli ett av de mest spektakulära byggprojekten i Norden. Den totala brolängden beräknas till omkring 40 kilometer, beroende på vilket alternativ som väljs. Som jämförelse är Öresundsbron bara 7,8 kilometer lång – vilket innebär att en Kvarkenbro skulle bli mer än fem gånger längre och den överlägset största bron i Nordeuropa. Prislappen följer därefter.
De billigaste alternativen kostar runt 55 miljarder kronor, medan de mest avancerade, som en full järnvägstunnel, kan landa nära 325 miljarder kronor. Finansieringen väntas följa modellen från Öresundsbron, med EU-stöd, statliga satsningar och avgifter från dem som använder förbindelsen. I den finska förutredningen har man dessutom tittat på flera olika lösningar. Allt från en ren landsvägsbro till järnväg, en kombination av väg och järnväg eller till och med en tunnel.
De första analyserna visar att effekten kan bli lika stor som när Sverige och Danmark byggde Öresundsbron.
– Det vi kan se i dagsläget är att det egentligen har samma nyttoeffekter som Öresundsbron. Man skulle skapa regional utveckling på samma sätt som Malmö och Köpenhamn, men också få ett bättre näringsliv, säger Lindberg.
En bro över Kvarken skulle kapa den nuvarande landvägen runt Bottenviken från nästan 800 kilometer till ungefär 100. Men Lindberg menar att det här handlar om mer än snabbare resor mellan två städer.
– Man ska se det som att bron egentligen knyter ihop tre länder. Via Vasa och Finland transporteras man till Atlanthamnen i Norge som då är Mo i Rana, Narvik och Tromsø, säger han.
På finsk sida har frågan tagit fart, både politiskt och inom försvaret. Yle intervjuade nyligen geopolitikern Joakim Paasikivi som betonade hur en fast förbindelse västerut blivit viktigare efter Rysslands invasion av Ukraina. I ett läge där Finland har 1 340 kilometer landgräns mot Ryssland lyfts Kvarkenbron fram som ett sätt att stärka logistiken inom Nato och förbättra försörjningsberedskapen.
Samtidigt växer behoven i Umeå och Vasa. Universitet, sjukhus, industri och arbetsmarknad skulle knytas samman i ett helt nytt regionalt mönster. Något som redan syns i de pågående utredningarna. För den som kör tunga transporter är argumenten dessutom enkla. Och idag finns det redan en färja som förenklar transporten rejält.
– Ska du ska ta en annan väg behöver du åka 85 mil med lastbil runt Kvarken, säger Lindberg.
En fast förbindelse med en bro eller tunnel på närmare fyra mil skulle i praktiken ersätta färjan och skapa en helt annan vardag för både människor och företag. Frågan om när bron skulle kunna bli verklighet är fortfarande öppen. Men tidsramen är kortare än många tror, berättar Hans Lindberg.
– Mellan fem och tio år förväntar man sig att vi ska ha någon form av beslut om ökad kommunikation.
Och med moderna byggmetoder kan själva konstruktionen gå betydligt snabbare än traditionella storprojekt.
– Med ny teknik kan man bygga bron under fem år också utifrån de byggmetoder man bygger i moduler istället för att platsbygga dem, säger Lindberg.
Samtidigt återstår utmaningar. Kvarken är ett Unesco-världsarv och ett av Nordens känsligaste havsområden. Finska Trafikledsverkets förutredning visar att alla lösningar – utom en full tunnel – påverkar både sjöfarten och delar av miljön. Därför befinner sig projektet ännu i ett prövande skede.
– Nu handlar det om att utreda nyttoeffekterna och titta på förutsättningarna. Sen kommer vi till det där vi diskuterar om det här är en skälig investering eller inte, säger Lindberg.
Trots frågetecken är optimismen tydlig. Både svenska och finska myndigheter driver frågan vidare, EU har ett starkt intresse av nya nordliga transportleder och utredningarna pekar mot stora ekonomiska vinster för hela regionen.
– Man kan se så här långt att det ser väldigt positivt ut och att nyttoeffekterna skulle vara väldigt höga. Att knyta ihop tre länder vore mycket positivt, säger Lindberg.
Genom Kvarken, det smalaste och mest historiska mötet mellan Sverige och Finland, kan en förbindelse nu ta form som binder samman Norden på ett sätt som få tidigare kunnat föreställa sig. Och om besluten faller på plats kan den första brospannen börja resas långt tidigare än många tror.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
