Smockan: Chockhöjer bensin, diesel – och elbilar

Norge laddar för en historisk bränslechock. Samtidigt som elbilarna blir rekorddyra vill regeringen chockhöja skatten på diesel och bensin.
– Politikerna är frikopplade från verkligheten, säger Tor Valdvik på landets största bilistorganisation.

Norge går mot ett av de största skiftena i modern bilhistoria. Priserna på nya elbilar skjuter i höjden efter att regeringen tagit bort momsrabatten. Samtidigt planerar de att kraftigt straffa alla som fortfarande kör på diesel och bensin. Nu riktar landets äldsta och största bilistorganisation vass kritik:
– Det verkar som politikerna är frikopplade från verkligheten, säger Tor Valdvik på KNA till Nettavisen.

Regeringen bekräftar att bensin- och dieselavgifterna höjs vid årsskiftet. Det handlar först om 80 öre mer per liter bensin och 1,17 kronor per liter diesel men det är bara början. Totalt ska bensin höjas med 5 kronor litern och diesel med 6 kronor litern. Finansdepartementets egna beräkningar visar att CO₂-avgiften ska mer än fördubblas fram till 2035.
– Den linjära upptrappningen väntas ge en årlig ökning på över 50 öre per liter bensin och nästan 60 öre per liter diesel, skriver departementet enligt Nettavisen.

Snart kan det bli en prischock vid pumparna för norska bilägare.

På tio år motsvarar det omkring 5 kronor mer per liter bensin och 6 kronor extra för diesel. Utöver det diskuteras även höjningar av vägbruksavgifter, men där har regeringen ännu inte tagit ställning efter 2026. För KNA framstår planen som både orimlig och orättvis. Valdvik menar att det är grupperna med minst marginaler som drabbas hårdast.

Framför allt de som bor i kommuner där elbilar inte är lika vanliga.
– Det är väldigt svårt att förstå logiken bakom de föreslagna höjningarna. När nästan hundra procent av alla nya bilar är helt elektriska är det obegripligt att drivmedelsavgifterna ska öka så kraftigt, säger Valdvik.

Kritikerna menar bland annat att det handlar om en ekonomisk fråga och att alla inte har möjlighet gå över till elbilar.

Samtidigt motiverar regeringen förändringarna med att Norge ska minska utsläppen med 70–75 procent till 2035. KNA instämmer i det – men inte metoden. Regeringen menar att högre CO₂-avgifter ska pressa ut de sista bensin- och dieselbilarna från vägarna. Kritikerna hävdar i stället att många med svag ekonomi inte kan byta bil och att de nu riskerar att hamna i en fälla innan de ens hunnit spara ihop till en begagnad elbil.

Hur hårt Norge slutligen slår mot diesel och bensin avgörs i kommande budgetar. Valdvik varnar för att konsekvenserna kommer långt innan 2035.
– Skärpningen märks redan från första januari. Och elbilsandelen ligger under tio procent i många landsbygdskommuner medan storstäderna ligger runt 50 procent, säger han.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Senaste nytt