I Sverige sätts 200 nya fartkameror upp bara i år. Men i vårt europeiska grannland Estland gör man helt tvärtom – där skrotas nu alla fartkameror.
– Det är ett värdelöst och ineffektivt övervakningsverktyg, säger chefen för Estlands transportmyndighet.
I Estland går de fasta fartkamerornas tid mot sitt slut. Av de 48 kameror som en gång satt utplacerade runt om i landet, finns idag bara 34 kvar – och inga nya ska köpas in. Nu vill man skrota de fasta fartkamerorna helt för att satsa på andra metoder, skriver EER.
– Alla vet exakt var våra fasta kameror finns. Det gör dem till ett värdelöst och ineffektivt övervakningsverktyg, säger Priit Sauk, chef för Estlands transportmyndighet.
Redan idag står mobila fartkameror för merparten av de hastighetsöverträdelser som upptäcks i Estland. Under förra året registrerades totalt 321 000 hastighetsöverträdelser i landet – och över 200 000 av dem fångades av de åtta rörliga kamerorna. Trots det planerar polisen inte att köpa in fler, utan istället satsa på patrullbilar som kan identifiera lagbrott automatiskt.
– Det är ingen hemlighet att de flesta förare sänker farten precis innan en fartkamera och sedan ökar hastigheten igen. De mobila kamerorna och patrullbilarna är mycket effektivare, säger Hannes Kullamäe, chef för den estländska trafikpolisen.
Den nya tekniken skulle kunna upptäcka inte bara fortkörare, utan även förare som inte använder bilbälte, kör mot rött eller använder mobilen bakom ratten. Bevismaterialet skulle registreras digitalt och automatiskt generera böter, medan poliserna istället kan fokusera på att stoppa förare som kräver direkt ingripande.
– Vårt nuvarande informationssystem är föråldrat och har nått sin maximala kapacitet. Dessutom är det endast delvis automatiserat. Vi hoppas ha ett nytt informationssystem på plats inom två till tre år, vilket bör öppna upp för en mer automatiserad övervakning, säger Estlands högsta polischef Sirle Loigo.
För att detta ska bli verklighet krävs dock lagändringar. Trots att frågan om genomsnittsmätning av hastighet och andra automatiserade övervakningsmetoder funnits på bordet i åratal har politiska beslut uteblivit i Estland. Frågan är fortfarande en politisk vattendelare.
Juridiska experter menar att nuvarande lagstiftning inte tillåter vissa av dessa övervakningsmetoder, och än så länge saknas ett tydligt initiativ från regeringen. Transportmyndigheten är redo att bygga ut infrastrukturen om politikerna fattar beslut, men tills dess fortsätter Estland att fasa ut de fasta fartkamerorna – utan att ha en färdig plan för vad som ska ersätta dem.
Estlands beslut att skrota fartkameror går helt emot hur man jobbar i Sverige. Här ska man istället sätta upp 200 nya fartkameror bara i år.
– Vi har som mål att sätta upp 200 trafiksäkerhetskameror i år, säger Eva Lundberg, projektledare på Trafikverket.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamen i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå Universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
