Klassisk olyckssträcka får fartkameror. Nu hoppas polisen få ett slut på fortkörandet.
– Vi gör installationerna under våren och sommaren, sedan kopplas den och ska vara aktiva till hösten, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
Myndigheten är i full gång med att utöka det svenska nätet av fartkameror. Innan året är slut ska man vara uppe i 200 nya fartkameror och sammanlagt 2800 över hela landet.
– Vi ser goda effekter, syftet är att öka hastighetsefterlevnaden och den uppföljning som vi gör visar att endast två till fem procent av alla fordon på en sträcka med kameror kör fortare än gällande hastighetsgräns. Lägre hastighet innebär färre döda och allvarligt skadade om det sker en olycka, säger Eva Lundberg.
Väg 848 i Varbergs kommun mellan Väröbacka och kärnkraftverket i Ringhals har varit olycksdrabbat. Senast i februari i år inträffade en allvarlig trafikolycka på morgonen. Sträckan är ofta trafikerad vid rusningstid och boende i trakten har enligt lokala medier klagat på höga hastigheter.
Nu är Trafikverket i full gång med att montera två fartkameror. Förhoppningen är att man ska få ner olyckstalet och rädda liv.
– Det här görs för att öka trafiksäkerheten. Men det går inte att säga var vi ska sätta upp kamerorna i framtiden. Det här är en färskvara som utgår från statistik, säger Eva Lundberg.
Fartkamerorna börjar mäta hastigheten på 100 meters avstånd. Om fordonet kör sex kilometer för fort tas en bild på 14 meters avstånd. Den går sedan direkt till polisens ATK-avdelning i Kiruna.
Förra året ökade antalet fasttagna i fartkameror med 25 procent, från 79 000 år 2023, till 105 000 i fjol.
– Vi har fått mer utredningsresurser och kan därför bearbeta mer material, säger Lis Marie Svonni, chef över polisens ATK-avdelning. i Kiruna.
Trafikverket och polisen har dessutom uppdaterat tekniken. Våra svenska fartkameror har haft samma teknik sedan 2008. Nu håller den på att bytas ut mot mer effektiva kameror. Det kommer att ge polisens utredare klarare bilder att arbeta med.
– Det är som när du köper en ny telefon, det är en bättre och mer modern teknik. Den gamla har vi haft sedan 2008, säger Eva Lundberg.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
