Fartkamerorna stoppar fortkörning – även mellan kameraskåpen. Ny forskning avslöjar okända effekten.
– Bäst effekt blir det med flera fartkameror på rad, säger Anna Vadeby, trafikforskare på Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI).
Hon är en av de forskare som gjort forskningen som ger fartkamerorna superhjältestatus. När resultatet nu är summerat visar det sig att de verkligen gör skillnad i trafiken.
– Om man sänker hastigheten så räddar man liv och det har vår forskning visat att fartkamerorna gör, säger Anna Vadeby.
Statistiken är tydlig. På vägar där det monteras upp fartkameror ökar säkerheten direkt. Färre människor sätter livet till och livet blir bättre för alla. Allra bäst effekt blir det på 80-sträckor.
– Om vi tittar på statistiken så minskar antalet dödsolyckor med 40 procent och allvarliga olyckor med 15 procent på vägar där det finns fartkameror.
Fartkamerorna ger precis den effekt som är meningen. Bilisterna sänker hastigheten. Då ska vi ha i tanken att hälften av svenskarna kör för fort.
– Resultatet av vår studie visar att folk sänker hastigheten med åtta kilometer före kameran. Och mellan kamerorna så sänker man hastigheten med 3,5 kilometer i timmen.
Hastigheten sjunker mellan kamerorna
Nu visar det sig också att hastigheten sjunker mellan kamerorna. Tidigare fördomar har krossats av Anna och hennes kollegors forskning.
– Tidigare har man trott att många gasar efter kamerorna eftersom man varit tvungen att bromsa in. Men det stämmer inte enligt vår forskning, istället så fortsätter man att hålla en låg hastighet.
Ensamma kameror gör inte samma nytta. Det bästa sättet är att få en hel rad av kameror. Då kommer folk att hålla hastigheten.
– Bäst effekt blir det om man har flera kameror i rad. Då sänker de flesta bilister hastigheten. Om det kommer en kamera så brukar det komma fler.
Att ha flera kameror i rad är en inövad strategi. Den får stöd av forskningen.
– Det är en strategi där man har en särskilt övervakad sträcka med flera kameror. Även om det inte är övervakning mellan kamerorna så fungerar det.
Det tog lång tid att göra den här studien. Anna Vadeby och kollegorna var tvungna att arbeta under flera år.
– Vi gjorde den här studien med slangmätningar av hastigheten. Vi lade ut slangarna och kom tillbaka ett år senare. Sedan lade vi slangarna på ett annat ställe.
Trafikverket bekräftar forskningen. Myndigheten är mycket nöjd.
– Det ger precis den effekt som vi vill ha och att folk sänker hastigheten är mycket bra, säger Per Hurtig, nationell samordnare för ATK på Trafikverket.
Bilder i toppen av denna artikel är skapad med hjälp av AI.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
