Så här många ska åka fast i fartkameror. Polisen rustar upp massivt och bygger ny ATK-central för att ta fast fler.
– Det är planen att vi ska bygga en till, säger Sabina Enbäck som är ställföreträdande chef på ATK-enheten i Kiruna.
Förra året togs nästan 390 000 bilder i svenska fartkameror. Det ledde till 105 000 fasttagna fortkörare. Det är en ökning med 26 000 stycken jämfört med 2023. Fortfarande utreds många bilder inte. Nu kommer det att bli en ändring. Polisen planerar att bygga ytterligare en utredningsenhet i Sollefteå i Ångermanland för att möta det nya behovet.
– Planen är att vi ska få en ny enhet som ska byggas där, säger Sabina Enbäck på ATK-avdelningen i Kiruna.
Polisen hoppas att den nya enheten kommer i drift inom två år. På det viset ska de matcha den snabba utbyggnaden av antalet fartkameror i Sverige. Det kommer också att leda till att fler svenskar åker fast för fortkörning.
– Kapaciteten för utredning av ärenden hos Polismyndigheten ska vara minst 400 000 ärenden, skriver ATK:s styrelse.
Det innebär en massiv ökning av bötfällda från dagens dryga 100 0000. När nästan 400 000 kan utredas får fler böter. Även om långt ifrån alla som fotograferas kan fällas. Målet nu är att 35 procent ska fällas. Det betyder att 140 000 fortkörare ska få böter i år.
– Med en högre utredningskapacitet så kan vi också utreda fler ärenden, säger Sabina Enbäck.
Tidigare har antalet utredare vid ATK-sektionen i Kiruna varit en begränsning i hur många bilder som kan utredas. Polisen meddelade då att man var tvungen att kasta bilder som skulle kunna utredas.
– Med en högre kapacitet kan vi också utreda fler mål och det leder till att fler kommer att få böter, säger Sabina Enbäck.
I Sverige byggs nätverket av fartkameror ut mycket hastigt. Varje år tillkommer allt fler kameror som ställer krav på polisen att öka insatserna för att ta fast fartsyndarna.
– Vid årsskiftet bestod systemet av cirka 2580 fasta stationer längs vägarna, vilket motsvarar cirka 645 hastighetsövervakade mil, och en utredningskapacitet på cirka 390 000 ärenden per år, skriver Maria Lönnegård, ordförande i ATK-rådet.
Det är Trafikverket som bygger fartkamerorna. Där är man i full gång med att komma upp i årets kvot.
– Vårt mål är att bygga ut nätet av trafiksäkerhetskameror med 200 stycken om året. Och det målet ser vi ut att hålla, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
Samtidigt planerar polisen att anställa fler personer på sin redan existerande sektion i Kiruna. Samtidigt som den nya centralen i Sollefteå tas i bruk ska Kirunaavdelningen ökas till 84 anställda.
– Vi anställer kontinuerligt nya personer här, sedan är det också pensionsavgångar och annat som gör att vi behöver nyanställa. Men med en ökad kapacitet så kommer det att leda till att fler fall kan lösas, säger Sabina Enbäck.
Enligt Trafikverket är 70 procent av svenskarna positiva till fartkameror.
– En utbyggnad av ATK-systemet har genomförts under året för att ytterligare öka hastighetsefterlevnaden på vägnätet och bidra till att minska antalet döda och allvarligt i trafiken, skriver Maria Lönegård.
Så fungerar svenska fartkameror:
- Radarn börjar mäta hastigheten från cirka 100 meters avstånd.
- Om föraren kör från sex kilometer för fort kommer en bild att tas.
- Den skickas till Kiruna. Där utredarna jämför fotografiet med körkortsbilden. (Framöver ska ärenden även kunna utredas i Sollefteå).
- Därefter skickas underlaget ut till den misstänkta som får ta ställning till anklagelsen.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
