Svensk polis vill använda Teslas kamera i mördarjakt. Men bilägare riskerar att bryta mot lagen om de hjälper polisen.
– Dessvärre kan Polismyndigheten inte svara på en sådan hypotetisk fråga, säger Rebecca Lundberg på polisen.
Helgens dödsskjutning i Gävle har vänt upp och ner på staden. I polisens mördarjakt söker man efter Teslaägare.
– Vi söker efter Teslaägare, deras bilar har en kamera som kan ha fångat personer som springer från platsen eller själva händelsen, säger Magnus Jansson Klarin på Gävlepolisen till Sveriges Radio P4.
Vid terrordådet på Drottninggatan 2017 fick polisen en videoinspelning av en kioskägare. Filmen visade gärningsmannen och var ett utmärkt bevismaterial. Snart visade det sig att han hade installerat övervakningsutrustningen utan tillstånd. Och därför blev han anmäld.
Teslornas övervakningskameror är känsliga i Europa. En nederländsk domstol har slagit fast att de bryter mot dataskyddslagen GDPR.
– Vi har inte själva fattat något beslut, utan lutar oss mot detta, säger Intergrationsskyddsmyndigheten (IMY).
Då frågar sig Teslaägare om de bryter mot lagen genom att lämna ut sina filmer till polisen.
– Dessvärre kan Polismyndigheten inte svara på en sådan hypotetisk fråga. Visserligen ingår det i polisens uppdrag att, bland annat, utreda om något är ett brott. Det innebär att polisen i efterhand undersöker en händelse, för att utreda om det finns förutsättningar att åtala någon för visst brott, säger polisens rättsavdelning.
Teslornas övervakningskameror aktiveras om bilen känner sig hotad. Det här har varit hett omdiskuterat i Europa. Man har kommit fram till att det kan innebära ett brott mot dataskyddslagen.
– Filmer i den här situationen innehåller sannolikt personuppgifter. Att lämna in filmen till oss innebär att personuppgifter behandlas. Då aktualiseras också bestämmelserna i GDPR/dataskyddsförordningen med tillhörande dataskyddslag, säger polisen.
Polisen får ta emot filmer
Polisen begår inget brott när de ber Teslaägare att skicka in sina övervakningsfilmer.
– Kortfattat ja. När Polismyndigheten behandlar personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten sker det med stöd av såväl brottsdatalagen som polisens brottsdatalag.
Den nederländska domstolen slog fast att kamerorna inte är Teslas ansvar. Det ligger istället på bilägarna. Om de ska lämna ut bevismaterial vill man inte hamna i trubbel.
– På grund av detta kan Polismyndigheten inte på förhand uttala sig om ett visst agerande är lagligt eller inte. En enskild är själv skyldig att försäkra sig om att hen agerar enligt lag. En bedömning om en handling utgör ett brott eller inte kan ske först när en anmälan om brott har inkommit till Polismyndigheten.
Polisen har ett undantag i lagstiftningen. Därför är det inget problem för dem att använda Teslornas filmer.
– Polismyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna bl.a. utreda och lagföra brott. Här finns alltså ett rättsligt stöd för Polismyndighetens behandling av personuppgifterna i det aktuella fallet.
– Brottsdatalagen innehåller sen ytterligare bestämmelser som Polismyndigheten måste förhålla sig till, till exempel vad gäller behandling av känsliga personuppgifter. I polisens brottsdatalag, som är myndighetens registerlagstiftning, finns flera andra bestämmelser som också styr hur Polismyndigheten får behandla personuppgifter, ex. hur länge uppgifterna får sparas.
Svårt att ge klart besked
Polisen kan inte ge ett rakt svar om vad som händer uppgiftslämnaren. Förmodligen klarar man sig utan räfst och rättarting. Men det är nog inte en tillräcklig försäkran – helst inte för den lite nervöst lagda Teslaägaren.
– Det här är den rättsliga grund som vi brukar hänvisa till när andra lämnar material till oss. Vidare är Polismyndigheten inställning i allmänhet att enskilda som lämnar kameramaterial till oss kan stödja sig på samma rättsliga grund som när den enskilde samlade in personuppgifterna från första början. Den vidare behandling som utlämnandet till oss innebär, är förenlig med de ursprungliga insamlingsändamålen, med följd att någon ny rättslig grund för behandlingen inte krävs
Teslornas kameror är mycket komplicerade enligt rättssynpunkt. Det är väldigt många lagar och regler som krockar.
– I vissa fall kan kamerabevakningslagen, KBL, också aktualiseras. Om kamerorna har spelat in material under tiden som någon förare inte satt i bilen, har kameran inte manövreras på platsen, med följd att KBL:s bestämmelser i allmänhet.
Otillåten kameraövervakning är riskabelt. Om du filmar människor eller registreringsskyltar kan det vara ett brott. Det kan rentav jämställas med kränkande fotografering.
– Att behandla personuppgifter i strid med GDPR kan exempelvis leda till tillsyn från IMY (som i sin tur har vissa s.k. korrigerande befogenheter) eller anspråk om skadestånd från enskilda. Det är däremot inte i allmänhet ett brott att behandla personuppgifter i strid mot GDPR. Själva filmningen kan däremot i vissa fall vara brottslig, till exempel kränkande fotografering, uppger polisens rättsavdelning.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
