Polisen blåser rekordmånga. Nu har polisen fått nya direktiv: Alla förare som stoppas ska helst få blåsa.
– Nuförtiden blir det positiva tester alla tider på dygnet, säger Johan Alm, chef för trafikpolisen i Falun till Carup.
Polisledningen har gått ut med nya direktiv. Trafiken ska rensas på fyllerister. Polisen har därför fått en tydlig ambition: Fler bilister ska få blåsa när de stoppas i trafiken.
– Myndighetens ambition är att varje påbörjad kontakt med en förare ska leda till ett utandningsprov, skriver polisen i sin årsredovisning.
Under 2025 genomförde polisen totalt 1 596 784 utandningsprov. Av dessa gav bara 9 142 positiva utslag. Det motsvarar 0,6 procent av samtliga prov. Siffrorna kommer från en sammanställning av polisens statistik.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2025 uppger myndigheten att antalet utandningsprov ökade med 15 procent jämfört med 2024, räknat på de jämförbara siffror som fanns tillgängliga vid respektive årsavslut. Samtidigt minskade antalet anmälda alkoholrattfylleribrott med nästan två procent. Andelen positiva utandningsprov har halverats sett över en längre tidsperiod.
Polisen har analyserat
Polisen har själv analyserat anledningarna. Myndigheten pekar på att kontrollerna numera görs mer slumpmässigt, utspridda över både tid och plats. Tidigare gjordes fler riktade kontroller utanför Systembolaget och restauranger vid särskilda klockslag.
– Tidigare sa man att det var på morgonen som de flesta åkte fast. Men jag skulle nog säga att det är alla tider på dygnet, säger Johan Alm.
Det är inte alla som blåser positivt i ett första sållningsprov som senare döms för rattfylleri. Ett positivt prov följs normalt av ytterligare provtagning för att fastställa alkoholhalten. I Sverige går gränsen för rattfylleri vid 0,2 promille alkohol i blodet. Många tror att tillvaron rasar om man åker dit. Men konsekvenserna varierar beroende på alkoholhalten och omständigheterna.
– Om det är mellan 0,2 och 0,31 så omhändertar vi inte körkortet. Man får köra vidare, men det kommer att bli en utredning och man kommer givetvis inte undan konsekvenserna, säger trafikpolisen Petter Magnusson till Carup.
Inte polisen som bestämmer
Även förare med låga alkoholhalter över den tillåtna gränsen kan dömas för rattfylleri.
– Det rapporteras och kan leda till åtal. I de flesta fall slutar rattfylleri som är mellan 0,2 och 0,31 med dagsböter. Om det finns en tidigare historik med rattonykterhet kan Transportstyrelsen välja att återkalla körkortet. Man ska tänka på att vi bara omhändertar, det är de som utreder saken, säger Petter Magnusson.
Sverige har en av de lägsta promillegränserna i Europa. Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF, har genomfört ett försök för att visa hur mycket alkohol som krävs för att komma upp i gränsen.
– Vi gjorde ett test där en grupp bjöds på middag med fördrink, vin till maten och sedan en avec till kaffet. Sedan fick alla göra ett alkotest på morgonen och ingen blåste positivt, säger Lars Nordquist på NTF.
Många som åker dit för rattfylleri säger att de bara druckit lite vin kvällen innan. NTF ville undersöka hur alkoholen påverkar kroppen.
– Vi gjorde det här testet för att visa för domare och domstolar att 0,2 gränsen faktiskt är ett ganska generöst satt. En del skyller på bara ett par glas vin, men för att komma upp i dagens gräns så krävs det att man dricker långt in på natten, säger Lars Nordquist.
Drograttfylleriet ökar
Narkotikan flödar i samhället. Kokain har letat sig in i grupper som tidigare tagit avstånd. Samtidigt redovisar polisen att antalet anmälda brott för drograttfylleri ökade med nästan fyra procent under 2025. Sedan den 1 mars 2025 får poliser genomföra rutinmässiga ögonundersökningar på förare även utan föregående brottsmisstanke. Tidigare krävdes misstanke om brott.
Det kan enligt Polismyndigheten ha bidragit till att fler drograttfylleribrott upptäcks. Under 2025 anmäldes fler drograttfylleribrott än alkoholrattfylleribrott.
Antalet anmälda rattfylleribrott 2025
- Drograttfylleri: 11 955 anmälda brott. En ökning med nästan fyra procent jämfört med 2024.
- Alkoholrattfylleri: 9 579 anmälda brott enligt diagrammet i Polisens årsredovisning. En minskning med nästan två procent jämfört med 2024.
- Källa: Polismyndighetens årsredovisning 2025, sidan 83.
Så går polisens drogkontroll till
1. Stopp och ögonundersökning
Polisen kan stoppa dig rutinmässigt utan att det finns en tidigare misstanke om brott. En särskilt utbildad polis gör en snabb ögonundersökning på plats. Det innebär att du får följa ett föremål (som en penna) med ögonen, att polisen lyser med en lampa för att se pupillernas ljusreaktion eller använder en godkänd pupillometer. Man kontrollerar även efter ofrivilliga ögonrörelser.
2. Skälig misstanke
Ger ögonundersökningen eller förarens beteende (exempelvis vinglig körning eller ett okontrollerat uppträdande) en skälig misstanke om drograttfylleri, kan polisen gå vidare med en brottsutredning.
3. Kroppsbesiktning (blod- eller urinprov)
Vid misstanke har polisen rätt att besluta om kroppsbesiktning. Du kan tas med till en vårdinrättning eller polisstation för att lämna blod- och/eller urinprov.
4. Rättsmedicinsk analys
Proverna skickas till Rättsmedicinalverket för analys. Blodprovet används för att fastställa vilka substanser som finns i blodet och i vilka koncentrationer. Resultatet kan sedan användas som bevisning i utredningen.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
