Därför tar svenska fartkameror fast färre fortkörare än tidigare. Nu lovar polisen ökning. Nya satsningar ska göra att kamerorna kan blixtra oftare.
Förra året fick Sverige 151 nya fartkameror. I början av 2026 var antalet uppe i nästan 2700 stycken. Ändå togs det 15000 eller fyra procent färre bilder. Samtidigt missade Trafikverket målet 200 nya kameror förra året.
– Att vi ändrade prognosen till 150 påverkade inte antalet fotograferade bilar utan det var ju bara antalet nya kameror. Så det var inga tekniska bekymmer med de befintliga eller nya kamerorna som sattes upp, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket.
Alla bilder som tas i svenska fartkameror skickas krypterade till ATK-sektionen i Kiruna. Där utreds bilderna. Förra året blev det 357 700 bilder.
– Vår målsättning är att utreda ungefär 400 000 ärenden årligen. Sedan kan det variera beroende på personaltäthet och om det varit tekniska bekymmer, säger Sabina Enbäck, enhetschef på ATK-sektionen.
Bara för att det blixtrar blir det inte böter
Kamerorna kanske blixtrar fortkörare. Men bilderna kommer inte till Kiruna. De som arbetar på ATK-sektionen har inga superkrafter. Det går inte att utreda hur mycket som helst.
– Vi kan styra inflödet av bilder efter hur mycket resurser vi har. Storleken på arbetsstyrkan är en sådan sak, säger Sabina Enbäck.
Förra året ökade antalet fotografier jämfört med 2024. Men sista kvartalet hände något. Plötsligt dök siffrorna nedåt. När det går influensa och förkylningar påverkar det hela samhället. Om ATK-sektionen drabbas av sjukskrivningar har man inte samma kapacitet längre.
– När antalet bilder minskade berodde det på att vi drog ner inflödet på bilder. Sedan kan vi skruva upp det igen när vi får en större arbetsstyrka.
Snart kommer fler att åka dit
Snart kommer det att bli nya rekord i antal bilder. Problemen med personalbrist är ett minne blott när enheten i Kiruna får förstärkning.
– ATK håller just nu på att bygga ut polishuset i Sollefteå för att vi ska få en central till. Då kommer vi att få mer resurser och kunna utreda fler bilder.
Utredarna på ATK-sektionen måste värdera varje bild. Det är inte alla som är lätta att utreda.
– Bilder som är otydliga på något sätt innebär utmaningar. Om det är något fel på kameran lägger vi ner utredningen för att det ska vara rättssäkert.
Vädret och ljus spelar stor roll om det går att identifiera föraren. De flesta fartkamerorna i Sverige har en gammal teknik från 2008.
– Sedan kan snö och mörker göra att det blir svårare att se på bilderna. Dessutom har vi dem som skymmer sina ansikten. Då har vi möjlighet att skicka vidare ärendet till lokalpolis som kan utreda.
Men nu arbetar Trafikverket med att montera upp nya Argus 4. Det är superfartkameror med ny teknik. Då blir det nästan omöjligt att komma undan blixten.
– Det är revolutionerande bättre bilder och man ser detaljer på ett helt annat sätt, säger trafikpolisen Petter Magnusson som är expert på fartkameror.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
