Tre nya fartkameror på väg utanför Mariestad. En del av Trafikverkets stora offensiv.
– Vi börjar förarbetet under våren och sommaren, sedan är tanken att de ska tas i bruk under hösten, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
Väg 201 utanför Mariestad är olycksdrabbad. Senast 2021 omkom en kvinna efter en kollision och genom åren har vägsträckan varit hemsökt av en rad mer eller mindre allvarliga olyckor.
– Vi ser goda effekter, syftet är att öka hastighetsefterlevnaden och den uppföljning som vi gör visar att endast två till fem procent av alla fordon på en sträcka med kameror kör fortare än gällande hastighetsgräns. Lägre hastighet innebär färre döda och allvarligt skadade om det sker en olycka, säger Eva Lundberg.
De nya kamerorna utanför Mariestad kommer att placeras vid Ullervads kyrka och korsningen mot Tidavad. Tidigare i år har Trafikverket satt upp nya fartkameror i Halland, Värmland, Skåne och Uppland.
– När vi bestämmer var kamerorna ska sitta går vi efter vissa parametrar. Vilken olycksrisk och flöde det finns, samtidigt vägtypen tillsammans med medelhastigheten inverkar, säger Eva Lundberg.
Kamerorna är direktkopplade till polisen. I Kiruna sitter ATK-avdelningen och utreder fartsyndarna. Bilderna jämförs med körkortsregistret och sedan skickas ett underlag hem till den misstänkta.
– Fartkamerorna talar om för dig att du just där och då åker på en olycksdrabbad vägsträcka. De uppmanar dig att hålla hastigheten för både din och andras säkerhet, säger Lis Marie Svonni, chef på ATK-avdelningen.
Från och med i år kommer Trafikverket att använda ny teknik i fartkamerorna. Efter 16 år med den gamla Argusmodellen är det dags för myndigheterna att uppdatera nätverket av kameror längs svenska vägar.
– Det är framförallt bättre upplösning i de nya kamerorna, polisen kommer att få bättre bilder att arbeta med. Det kan jämföras med att man köper en ny mobiltelefon, säger Eva Lundberg.
Trafikverket har som mål att sätta upp 200 nya fartkameror över hela Sverige under 2025. Förra året ökade antalet fasttagna i fartkameror med 25 procent, från 79 000 år 2023, till 105 000 ifjol.
– Vi har fått mer utredningsresurser och kan därför bearbeta mer material, säger Lis Marie Svonni.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
