Regeringen planerar kilometerskatt. Drabbar alla och kan slå hårt mot matpriserna.
– Det finns en risk att det blir ökade kostnader på samma sätt som när dieselpriset rusade efter pandemin, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.
Regeringen utreder en kilometerskatt på tunga transporter. Effekterna kan slå mot konsumenterna. En viktig vardagsdetalj är matpriserna. De riskerar att skjuta i höjden.
– Om man lägger till en avgift, som baseras på hur långt man kör, alltså en kilometerskatt, så är det självklart att transporterna blir dyrare – och det drabbar alla som behöver köpa transporter. Om företag får ökade kostnader måste det tas ut på någon och i slutändan hamnar det på konsumenterna. Men det här är ingen politisk fråga och det är inte nattsvart. Vi vill lyfta fram frågan och vända på den och se vilka alternativ som finns, säger Ulric Långberg.
Idag har vi ett system där åkerierna betalar en tidsbaserad avgift. Det så kallade Eurovinjett-systemet innebär att åkerierna betalar på årsbasis om det är en svensk lastbil, och en dagsavgift om det är en utländsk lastbil. Senast 2032 ska det här systemet fasas ut och en avgift beroende på Euroklass och körsträcka på lastbilarna oavsett nationalitet ska tas ut när de kör på vägarna.
– Flera länder i Europa har redan infört någon form av avståndsbaserad skatt eller avgift. Jag tycker att vi ska titta på hur de gör innan vi bestämmer oss, säger Ulric Långberg.
Regeringen har inget svar
Vi kontaktar regeringen och frågar hur det går med utredningen kring en eventuell kilometerskatt för tung trafik.
– När det gäller vägavgiften för tung trafik och förutsättningarna för en avståndsbaserad skatt analyseras frågan inom Regeringskansliet, utifrån de utgångspunkter som ges i Klimathandlingsplanen. Regeringen har ännu inte tagit ställning till huruvida en avståndsbaserad skatt bör införas i Sverige, säger Ofelia Venneman.
Hos åkeriföretagen ser man flera utmaningar med en kilometerskatt. Saker som politikerna behöver ta med i sin utredning innan de är klara. Vi står som bekant inför en elektrifiering. Det kan slå tillbaka på kilometerskatten.
– Det finns en risk för förändrade kostnader när vi går över till elektriska fordon. Med elektriska fordon förlorar staten stora inkomster i dagens bränsleskatter, och då finns det en risk att man tar ut den på kilometerskatten. Det är avgörande vilka nivåer som den sammanlagda beskattningen på lastbilarna blir som vi vill belysa, säger Ulric Långberg.
Politikerna behöver tänka till innan de presenterar ett förslag. Det är fortfarande flera år kvar. Då tycker åkerinäringen att det är passande att lägga fram sina argument.
– Det är ett självskadebeteende att lägga för höga transportkostnader. Det såg vi inte minst efter pandemin när dieselpriserna rusade och näringslivet och den offentliga sektorn fick högre utgifter. I dagsläget ligger bränsleskatterna på möjliga lägstanivå som är tillåten i EU. Det går alltså inte att skatteväxla och effekten blir att åkerierna tar ut ökade pålagor på kunderna.
Det svenska systemet utgår från att alla gör rätt för sig. Utländska lastbilar ska köpa Eurovinjett på nätet eller hos bensinmackarna.
– Vi är inte helt säkra på att utländska bilar faktiskt betalar. Det visar sig inte förrän de blir stoppade och kontrollerade av polisen. Därför behövs något system som fungerar, avslutar Ulric Långberg.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
