En helt ny funktion läggs till Sveriges fartkameror och tunnelkameror. Kamerorna ska kunna känna igen ansikten och registreringsnummer i realtid med ny teknik.
– Den här snabbspårsutredningen innebär förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning, säger Marcus Wågman, kansliråd på Justitiedepartementet till Carup.
Sveriges drygt 2500 fartkameror ska börja användas på helt nytt sätt genom en lagändring. Genom att koppla upp sig till fartkamerorna ska polisen kunna följa misstänkta bilar när de passerar kamerorna. Idag kan polisen bara få ut bilder i efterhand från Trafikverket på bilar som kört för fort.
Med en lagändring ska polisen kunna gå in i kamerorna och ta bilder i realtid för att komma åt kriminella. Med hjälp av AI och digital teknik för aniktsigenkänning ska kamerorna kunna söka igenom bildmaterialet efter misstänkta bilar och förare. En begränsning hos fartkamerorna idag är att de bara tar stillbilder.
Även Trafikverkets olika videokameror för vägövervakning och övervakning av tunnlar ska kunna användas av polisen för att kartlägga och jaga kriminella. För att ge polisen åtkomst till Trafikverkets kameror behöver kamerorna byggas ut och anpassas. Redan idag har polisen tillgång till strömmade realtidsfilmer från Trafikverkets kameror på järnvägsplattformar.
Bakgrunden är att justitieminister Gunnar Strömmer för ett år sedan gick ut med en idé om att använda trafikkameror för att sätta fast gängkriminella. Nu är utredningen klar och har skickats på remiss till Lagrådet innan den kan läggas fram som en proposition till riksdagen.
– Den här snabbspårsutredningen innebär förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning. Den innehöll ett antal förslag som rör kamerabevakning, vissa med särskilt fokus på bevakning i trafiken, säger Marcus Wågman, kansliråd på Justitiedepartementet till Carup.
Nu ska lagrådet undersöka så att förslaget inte strider mot grundlagen. Går den igenom där och sedan riksdagen kan svensk polis använda befintliga kameror i trafiken för att övervaka kriminella. Det handlar om kameror som till vardags noterar trängselskatt och andra vardagliga företeelser. Nu ska de istället få tyngre uppgifter.
– Ett av förslagen i promemorian rör polisens möjligheter att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer i vägnätet med så kallad ANPR-teknik. Regeringen beslutade i december förra året en lagrådsremiss där bland annat det förslaget ingår. Förslaget föreslås träda i kraft den första maj 2025, säger Marcus Wågman.
Regeringen vill göra en lagändring så att polisen ska kunna använda tekniken i sin jakt på de kriminella.
– I promemorian föreslogs också att polisen genom en ändring i vägtrafikdataförordningen ska få större tillgång till uppgifter från trängelskattskameror och infrastruktursavgiftskameror. Det förslaget bereds just nu i Regeringskansliet, säger Marcus Wågman.
Politikerna hoppas även kunna använda AI-teknik för att känna igen efterlysta och misstänkta brottslingar. EU har redan gjort ett undantag i sin AI-förordning för att göra detta möjligt.
– I promemorian föreslogs vidare att polisen skulle tillåtas använda ansiktsigenkänning i enlighet med ett undantag i EU:s AI-förordning. Det förslaget behöver kompletteras vilket sker genom att förslaget bereds vidare internt i Regeringskansliet, säger Marcus Wågman.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
