Så här mycket salt sprids ut på svenska vägar. Trafikverket avslöjar hisnande siffror.
– Det hade kunnat vara ännu mer, säger Björn Eklund på Trafikverket till Carup.
Vägsaltet är hatat och älskat. Ett effektivt sätt att bekämpa halka. Samtidigt påverkar det naturen och får våra bilar att rosta.
– I sammanhanget har vi faktiskt en ganska låg förbrukning jämfört med andra länder. Det beror på att vi har en lag om vinterdäck som gör att vi kan hålla nere saltandet, säger Björn Eklund, senior analytiker på Trafikverket.
Så här mycket salt använder vi
Två miljarder paket salt. Så mycket går det åt för att salta svenska vägar under en normal vinter.
– Generellt använder vi två miljarder kilo vägsalt, eller saltslösning varje år. Sedan varierar det från säsong till säsong beroende på vädret, säger Björn Eklund.
Det är inget märkvärdigt salt som används till de svenska vägarna. Prislappen blir lägre när de köper in enorma kvantiteter. Men det är ändå inte helt gratis att salta vägarna så att de blir framkomliga och säkra. Den exakta prislappen är inte känd. Saltandet ingår i budgeten för vägunderhållning.
– Det är samma salt som vi använder i matlagningen. Det bryts för det mesta i saltgruvor i Europa. Sedan kan man också avsalta hav, det finns anläggningar för detta, säger Björn Eklund.
Trafikverket vill sprida ut så lite salt som möjligt. Det handlar både om miljö och ekonomi. Numera används en saltslösning som sprids ut på vägarna.
– Vi har arbetat väldigt mycket med saltandet. Det är en samhällsekonomisk funktion och man måste tänka på vilken framkomlighet som folk förväntar sig av våra vägar.
Saltet får bilarna att rosta
Trafikverket saltar inte själva. Det gör istället entreprenörerna som utför arbetet. Saltet har också en del nackdelar.
– Saltet har såklart en baksida. Det är något som inte hör till naturen. Samtidigt är det väldigt effektivt vid halkbekämpning. Man kan använda bergkross, men det finns inte hur mycket som helst. Sanden blåser också bort väldigt snabbt, säger Björn Eklund.
Det finns ett samförstånd bakom saltandet. Det är det minst onda av många saker för att göra vägarna säkrare.
– Det här är en samhällsekonomisk åtgärd, man saltar för att vägarna ska bli säkrare och mer framkomliga, säger Carl Erik Stjernvall, expert hos M Sverige.
På Gotland saltar man inte. Det är enda platsen i landet där det inte behövs. Bakgrunden till detta är en undersökning på 1980-talet. Dåtidens Vägverket gjorde då tester på olika platser i landet. Det visade sig att Gotland inte behöver saltas.
– Vi saltar inte på Gotland. Bara backen från färjeläget där det finns en backe upp. Annars är det platt och har ingen genomfartstrafik, säger Björn Eklund.
Bilverkstäderna på Gotland märker av detta.
– Vi märker direkt om en bil har varit på fastlandet och körts i salt, säger Jonas Lövdahl på Österby Bil & Maskinverkstad på saltfria Gotland.
Bildelar som tar stryk av vägsaltet
Alla komponenter i korrosivt material
Snabbare rostning av karossen
Bromsskivor får snabbt ytrost.
Bromsrör och bromsok
Framvagnskomponenter som bärarmen.
Bakvagn, skiljer sig mellan modeller men där kan vägsalt orsaka skador.
ABS system där man har en ring till sensorn, den blir snabbt rostig.
Små fästdetaljer, skruvar och plastdetaljer.
Fler punkteringar genom att lacken på fälgarna lossnar
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
