Sant och falskt kring svenska fartkameror. Här är myterna som många tar för sanning.
Den första moderna fartkameran dök upp 2006. Då på väg 50 utanför Askersund. I dag finns det nästan 2600 kameror över hela landet och de blir allt fler.
– Vårt mål är att sätta upp 200 nya om året och det kommer vi att nå, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
Trots att vi har levt med fartkameror i snart 20 år finns det fortfarande många myter kring dem. Här går vi igenom några av de vanligaste myterna.
Boxarna är ibland tomma
Det finns en seglivad myt om att många kameraskåp står tomma. Detta är inte sant. Däremot kanske den inte är installerad ännu.
– Vi brukar börja arbetet med att sätta upp nya kameror under våren och sommaren. Sedan vid hösten slutförs installationen, säger Eva Lundberg.
Folk hatar fartkameror
När de började dyka upp för snart 20 år sedan var fartkamerorna illa omtyckta. Många blev vandaliserade.
– Vi har märkt att acceptansen har ökat. Många tycker att det är ett bra sätt att sköta trafikövervakning på. Opinionsundersökningar visar att omkring 70 procent är positiva, säger Eva Lundberg.
Solskyddet skyddar dig från böter
Många tror att det räcker att fälla ner solskyddet. Då kan inte fartkameran ta dig. Det gäller ibland.
– Om vi inte kan identifiera en förare så går det heller inte att utreda, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning.
Ändå ska du inte känna dig helt trygg. Polisen har metoder för att identifiera en förare, även om ansiktet är skymt.
– Om det är så att ett fordon förekommer ofta hos oss i våra fartkameror men att vi inte kan identifiera föraren, då tar vi hjälp av lokal polis för att delge den informationen som vi har. De kan med hjälp av oss identifiera föraren av det aktuella fordonet, säger Lis Marie Svonni.
Tidigare i våras utredde polisen en fortkörare från Dalarna. Personen hade åkt fast 140 gånger maskerad i fartkamera. Polisen
– Vi har använt ansiktsigenkänning och känner oss säkra på att ha identifierat personen, säger Johan Alm vid polisen i Falun.
Kamerorna är ofta avstängda
Många fartkameror ser kanske döda ut. Man passerar en svart lins. Det har gett upphov till ryktet om att de oftast är avstängda.
– Kamerorna är inte aktiva alltid. Utan de är påslagna vid vissa tider beroende på trafikflöde, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
Faktum är att radarn alltid är igång. Den mäter hastigheten på alla bilar som passerar. Däremot är kameran inte aktiv hela dygnet.
Man kan neka bort fortkörningsböterna
Det är svårare än man tror att neka till fortkörningsböterna. Inte helt sällan leder det till domstol om den misstänkta vägrar erkänna böterna.
– Våra utredare tittar på bilden och jämför med körkortsregistret, sedan skickas en underrättelse ut, säger Lis Marie Svonni.
Den som är misstänkt måste kunna bevisa att denne inte körde bilen. Annars blir man betalningsskyldig.
Kamerorna klarar inte riktigt höga hastigheter
Falskt. De svenska fartkamerorna kan mäta hastigheter långt över 300 km/h.
Du får varna andra trafikanter för kameror
Det är inget lagbrott att varna andra bilister för fartkameror. Däremot får dina rörelser inte påverka bilkörningen på ett trafikfarligt sätt.
Fartkameror är bara placerade på farliga vägar
Det är Trafikverket som analyserar information från vägarna och beslutar om var fartkameror ska sättas upp. Det behöver inte nödvändigtvis vara på sträckor som är särskilt utsatta för olyckor.
– Vi prioriterar vägar där det är högt trafikflöde och många som kör för fort, säger Eva Lundberg.
Man kan komma undan böter genom att undvika polisen
Det är inte ovanligt att misstänkta fortkörare håller sig undan. Om de inte svarar på brevet från ATK-sektionen i Kiruna kan de be om hjälp från den lokala polisen.
– Ja, det händer ibland och då kan vi åka ut till dem, säger Joakim Abrahamsson, trafikpolis i Helsingborg.
Fartkameror är ett sätt för staten att tjäna pengar
Detta är en stor myt. Myndigheterna arbetar för att bilisterna ska sänka hastigheten. Över hälften av svenskarna kör för fort och enligt forskning är det en stor anledning till många dödsolyckor.
– Fartkamerornas funktion är för att hålla nere hastigheten och göra trafiken säkrare, säger Lis Marie Svonni.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
