Kravet: Ny bro till Öland

Nu kommer krav på att bygga en ny bro eller tunnel till Öland. Rysskräcken motiverar en andra Ölandsbro. Men projektet möter stort motstånd.
– Från Södra Öland är det endast 27 mil till ryska Kaliningrad, säger Gudrun Brunegård (KD).

I början av 1930-talet diskuterade politikerna i Stockholm en fast förbindelse mellan Kalmar och Öland. Sedan dröjde det mer än trettio år innan man satte spade i marken. Sveriges längsta bro invigdes 1972. Ölandsbron är drygt sex kilometer lång. Inte lika vidsträckt som storasyster Öresundsbron. Nu har politiker börjat att argumentera för att vi ska bygga en ny bro över Kalmarsund. 

– Ölandsbron är drygt 50 år gammal och ska enligt nuvarande plan stå i ytterligare 50 år. Det står dock klart att bron redan idag inte klarar av sitt ursprungliga uppdrag och inte lever upp till moderna krav på tungt trafikerade leder, säger Gudrun Brunegård, riksdagsledamot för Kristdemokraterna som nu motionerar om en ny bro till Öland.

Hennes förslag väcker motstånd från vänster. Socialdemokraterna tycker inte att det är en bra idé att bygga en ny Ölandsbro. Det skulle vara mycket kostsamt. Då är det bättre att laga och fixa bron som redan finns.
– Vår bedömning är att det inte behövs någon ny bro, då är det bättre att underhålla den som redan finns, säger Lena Hallengren till Sveriges Radio P4.

Även riksdagledamoterna Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin från SD har motionerat om att utreda en ny bro eller tunnel till Öland. De anser att den gamla bron är underdimensionerad. När Ölandsbron invigdes blev det stor uppståndelse. Det var ett för tiden mäktigt byggnadsverk. Bron byggdes i armerad betong och har som högsta höjd 42 meter. Invigningsdagen skedde den 30 september under stor pompa och ståt. Motorprinsen Carl Gustaf kom själv för att klippa bandet och släppa över de första bilarna. 

Det är över femtio år sedan och nu höjs rösterna för att den gamla bron börjar att bli åderförkalkad. Man tycker att det behövs en ny som kan möta den moderna tidens behov.
–  Det finns exempelvis inte någon cykelbana och mitträcke saknas. Förbindelsen med fastlandet är viktig ur flera perspektiv: för arbetspendling, studier, livsmedelsförsörjning och inte minst ur nationell säkerhetssynpunkt, säger Gudrun Brunegård.

Lagar bron idag

Trafikverket lappar och lagar redan på Ölandsbron. Man har lagt ner 1,5 miljarder kronor i olika renoveringar. Och de planerar att fortsätta i samma takt under de kommande femtio åren.
– Det är en bra affär för alla de som använder bron och för skattebetalarna, säger Adriano Maglice, nationell samordnare för broar på Trafikverket.

Tanken är att bron ska hålla till 2070. Det är inte någon överdriven livstid för en bro. Om vi tittar på Golden Gate-bron så fyller den hundra om tio år. Och den ser mycket vital ut.
– Det finns många exempel på broar som har hållit i över hundra år. Det beror på vilket material de har byggts i och hur de har underhållits, säger Adriano Maglice.

Samtidigt har trafiken förändrats sedan bron invigdes 1972. Dagens bilar är både större och tyngre. Det ställer nya krav på Ölandsbron som är byggd efter helt andra premisser.
– Om trafiken ökar och fordonen förändras och blir tyngre får vi kanske se över och fundera över det här, säger Adriano Maglice. 

På Öland är många positiva till en ny bro. Man skulle gärna vilja se en cykelförbindelse över till Kalmar. Dessutom varnade Kristdemokraten Gudrun Brunegård för det förändrade världsläget. Med ett hotfullt Ryssland på andra sidan Östersjön skulle Sverige behöva se till så att hela landet är befäst mot fienden. 
–Vid en nationell säkerhetskris skulle en ytterligare fast förbindelse mot fastlandet minska öns utsatta läge ur beredskapssynpunkt, skriver Gudrun Brunegård i sin motion.

– Men med tanke på de stora trafikvolymerna och hur viktig förbindelsen är bör en ny modern och mer trafiksäker förbindelse, mindre känslig för störningar och sabotage, stå klar långt innan dess. Vid en nationell säkerhetskris skulle en ytterligare fast förbindelse mot fastlandet minska öns utsatta läge ur beredskapssynpunkt, säger Gudrun Brunegård.
LÄS MER: