Kravet: 25 nya vägmärken i Sverige

Kravet i riksdagen: Nya vägskyltar i hela Sverige. 
– Att sätta upp skyltar vid landskapsgränserna skulle därför vara en enkel men meningsfull åtgärd, säger Mathias Bengtsson (KD). 

Kristdemokraten Mathias Bengtsson från Gagnef i Dalarna lägger fram ett förslag i riksdagen. Han vill se nya vägskyltar i en motion. 
– När man reser genom Sverige märker man genast skyltarna som markerar länsgränser, men landskapens gränser förblir osynliga, säger Mathias Bengtsson.

Det här finns redan i många andra europeiska länder. När man passerar gränsen för en provins eller landskap så kommer det en skylt med dess historiska vapen.
– Landskapen var aldrig konstlade gränser. De formades av naturen, av bygderna och av de människor som levde där. De var självstyrande enheter, med egna lagar och traditioner, som lade grunden för den svenska nationen, säger Mathias Bengtsson. 

Så här skulle skyltarna kunna te sig enligt en AI-rendering.

Historisk betydelse
Mathias Bengtsson lyfter fram landskapens historiska betydelse. I vår tid har de fått stå tillbaka för de konstlade länen. Men i det allmänna medvetandet lever landskapen vidare med en stark identitet. Den vill han lyfta fram. 
– Det är inte bara en försummelse av vårt gemensamma kulturarv utan också en missad möjlighet att påminna oss om den historia som byggt vårt land.

Den motionerande kristdemokraten vill lyfta fram landskapets betydelse för det svenska kulturarvet. Genom att sätta upp färgglada vägskyltar ska bilisterna få ett stänk av historiens vingslag rakt över vindrutan. 
– Svenska landskap representerar självständighet och lokalt självstyre, medan länsindelningen representerar centralmaktens kontroll.

En riktig Dalkarl
Mathias Bengtsson kommer själv från Dalarna. Där tar man landskap på allvar. Vid dess södra gräns mot Närke finns den klassiska Dalporten. Något liknande skulle han gärna se över hela Sverige. 
– Landskapsskyltar skulle inte bara öka kunskapen om landskapens namn och gränser för kommande generationer. 

För Transportstyrelsen borde det inte innebära något större bekymmer att sätta upp vägmärkena. Det tror Mathias Bengtsson som tycker att riksdagen ska klubba igenom hans motion. 
– De skulle också väcka stolthet hos svenskar och ge besökare en chans att uppleva den unika karaktär, kultur och historia som varje landskap bär på. Att synliggöra våra landskap är att hedra Sveriges själ.

Lång historia
Sverige fick sina första landskapsvapen till Gustav Vasas begravning 1560. Hans söner bestämde då att utforma 24 landskapsvapen från hela riket för att symbolisera nationell enighet. Man skapade då 24 stycken, 17 väster om Bottenhavet och sju stycken öster i Finland. Många av landskapsvapnen hade en lång historia. Gotlands är ett mycket bra exempel. Deras vädur mot blå bakgrund och ett kors kommer från 1200-talet och Hansatiden.

Dalarna är ett annat vapen med lång historia. De korslagda pilarna symboliserar dalfolkets eviga stridbarhet och den anda som råder i landskapet.  Fram i vår tid har landskapsvapen polerats och gjorts om. Skåne fick ett gemensamt vid länssammanslagningen. Det är den röda gripen som symboliserar vårt sydligaste landskap. Den kommer från Malmös stadsvapen sedan 1400-talet. 

Sverige har 25 landskap

Landskapen har ingen politisk eller administrativ betydelse idag. Det är istället länen som sköter det, men de är djupt rotade i vår kultur, historia och identitet. Vi använder dem ofta när vi pratar om dialekter, turism, traditioner och väderlek.

Götaland (10 landskap)

  • Blekinge
  • Bohuslän
  • Dalsland
  • Halland
  • Skåne
  • Småland
  • Västergötland
  • Östergötland
  • Gotland
  • Öland

Svealand (6 landskap)

  • Dalarna
  • Närke
  • Södermanland
  • Uppland
  • Värmland
  • Västmanland

Norrland (9 landskap)

  • Gästrikland
  • Hälsingland
  • Härjedalen
  • Jämtland
  • Medelpad
  • Ångermanland
  • Västerbotten
  • Norrbotten
  • Lappland (Sveriges största landskap)


LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Senaste nytt