Lyxbilen kostade en miljon kronor. V8-motor som klarar enorma miltal. Nu säljs flera exemplar till vrakpris – men det gäller att välja rätt.
Hösten 1998 visade Mercedes-Benz upp sin mest avancerade satsning någonsin: S-Klass (W220). Bilen var tänkt att utmana rivalerna i BMW 7-serie och Audi A8. Seriens värsting var S 500, med en varmt hyllad V8-motor. Med full utrustning kostade bilen runt en miljon kronor. Idag säljs exemplar från 2000-talet billigare än en begagnad Dacia – men det gäller att välja rätt exemplar.
Efter lanseringen fick bilen kritik för byggkvaliteten. Det dåliga rostskyddet på de tidiga årsmodellerna gjorde många besvikna, vilket gör att du helst bör undvika bilar från 1998–2002. Inför ansiktslyftningen uppgraderade Mercedes dock rostskyddet rejält och åtgärdade de flesta barnsjukdomarna.


Samtidigt hyllas drivlinan stort än idag. Under huven sitter den legendariska M113-motorn, en 5,0-liters sug-V8 helt i aluminium. Motorn levererar 306 hästkrafter och ett vridmoment på 460 Nm. V8-motorn och växellådan kan ofta rulla 40 000 till 50 000 mil utan större mekaniska haverier. Därmed kan ett begagnat exemplar med över 25 000 mil fortfarande ha mycket kvar att ge.
Ett exemplar från 2004 går just nu att hitta på Blocket för 95 000 kronor. Bilen har 29 000 mil på mätaren och har enligt säljaren nyligen fått flera större underhåll och service. Men det finns även fler, billigare exemplar till salu på den svenska marknaden.
En S 500 säljs för 66 400 kr. Bilen har rullat drygt 17 900 mil, är fullt utrustad och är enligt säljaren helt rostfri. Bilen är även servad noggrant. Och genom regelbundna oljebyten rullar motorn mycket långt, enligt flera experter.
– Bilen går underbart i motor och låda INGA missljud eller konstigheter, skriver säljaren i annonsen.
Tänk på det här om du funderar på köp
För att göra ett riktigt bra köp av en Mercedes-Benz S 500 (W220) handlar det i grunden om att välja rätt årsmodell. Köp helst årsmodell 2003–2005 (facelift). Då fick W220 en viktig uppgradering med bättre helgalvaniserat rostskydd och färre barnsjukdomar. Kontrollera även skicket på kostsamma komponenter och prioritera bilar med god ägarhistorik.
1. Luftfjädringen (Airmatic)
- Tecken på läckage: Bilen står snett eller har “säckat” ihop på något hjul när den stått parkerad över natten.
- Kompressorn: Om kompressorn arbetar konstant eller surrar väldigt länge vid start tyder det på läckande luftbälgar.
- ABC-fjädring: Om bilen har den hydrauliska fjädringen Active Body Control i stället för Airmatic, kontrollera noga att det inte finns oljeläckage. ABC är avsevärt dyrare att reparera.
2. Rost (särskilt årsmodell 1998–2002)
- Synlig rost: Granska skärmkanter, dörrarnas underkanter, runt bagageluckans lås samt bilens lyftpunkter.
- Bärande delar: Rost under bilen vid bärarmar och bakvagnsinfästningar gör bilen trafikfarlig och leder till nedslag på besiktningen.
3. Elektronik och komfortsystem
- Vakuumpumpen (PSE): Testa centrallås, bagageluckans öppning och Soft Close-funktionen på dörrarna. Om de inte fungerar beror det ofta på en defekt eller överbelastad vakuumpump.
- Displayer och skärmar: Mätarhuset och COMAND-skärmen i mittkonsolen drabbas ibland av slocknade pixlar eller elfel.
- Varningslampor: Kontrollera att lamporna för ABS, ESP och krockkuddar tänds när tändningen slås på och slocknar när motorn startar.
4. Drivlina (M113 V8)
- Oljeläckage: M113-motorn är mekaniskt skottsäker, men kolla efter oljeläckage vid ventilkåpspackningarna.
- Vevaxelgivare: Om bilen tjuvstannar när den blir varm eller är svårstartad beror det ofta på en sliten vevaxelpositionssensor.
- Växellådan (5G-Tronic): Växlingarna ska vara silkeslena. Tvekan eller hårda växlingar kan orsakas av oljeläckage vid växellådans elkontakt (conductor plate).
5. Bromssystemet (SBC)
- Förprogrammerad livslängd: Vissa sena modeller har det elektrohydrauliska SBC-bromssystemet. Bromspumpen har ett förprogrammerat antal bromscykler – när gränsen nås tänds en röd varning och enheten kräver byte eller renovering.

Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.





















