Fastnar du också oftare bakom långsamtgående fordon på vägarna? Du har helt rätt – antalet långtsamtgående fordon i Sverige har mer än fyrdubblats.
– Bara de senaste fem åren har A-traktorerna mer än fördubblats i antal, uppger Trafikanalys.
A-traktorer och mopedbilar är två av de snabbast växande fordonssegmenten i Sverige. I dag finns över 59 000 A-traktorer och 17 000 mopedbilar på svenska vägar. På 15 år har antalet A-traktorer stigit med 348 procent, och mopedbilarna har under samma period ökat med 368 procent. Trenden fortsätter att peka uppåt.
A-traktorer har sina rötter i de så kallade EPA-traktorerna, som började dyka upp under 1930-talet när äldre personbilar byggdes om till arbetsfordon. 1963 infördes den modernare fordonsklassen A-traktor, med tydligare säkerhetskrav och begränsningar. Trots det var A-traktorn länge ett relativt begränsat fenomen, främst på landsbygden.
Så har långtsamtgående fordon ökat i Sverige

Reglerna för A-traktorer förändrades 2020, vilket gjorde det möjligt att bygga om även moderna bilar till A-traktorer. Tidigare krävde ombyggnationerna äldre bilar med manuell växellåda, men ändringen öppnade upp marknaden och bidrog till en kraftig ökning av antalet nyregistrerade A-traktorer.
Parallellt har mopedbilen vuxit fram som ett alternativ. A-traktorer får framföras i högst 30 km/h, medan mopedbilen får gå i 45 km/h. För båda fordonsslagen krävs körkort med behörighet AM. Marknaden för mopedbilar domineras av ett fåtal märken. Störst är franska Ligier.
Förekomsten av A-traktorer och mopedbilar är särskilt hög utanför storstäderna. I Västernorrland finns 14,6 A-traktorer per 1 000 invånare. Det är högst i landet. I andra änden ligger Stockholm med 1,7 per 1 000 invånare. Gotland har flest mopedbilar per capita, medan det är glesast i Kalmar. Storstadsregionerna sticker ut i absoluta tal, men inte per invånare. Exempelvis har Stockholm flest mopedbilar totalt, men en låg nivå per capita.
Skillnaderna följer inte en enkel socioekonomisk logik där högre inkomster ger fler fordon. I stället speglas geografi, avstånd och kollektivtrafikens räckvidd. Där bussar går sällan och avstånden är stora blir bilen – eller A-traktorn – en del av vardagslogistiken redan i tonåren. På många håll har fordonen dessutom blivit en del av ungdomskulturen och en identitetsmarkör, snarare än bara ett transportmedel.
A-traktorer och mopedbilar innebär frihet och mobilitet för ungdomen, men expansionen har en baksida. Långsamtgående fordon skapar irritation och leder till riskabla omkörningar. Mopedbilar får högst väga 425 kilo och byggs därför med lätta material, vilket gör dem mer sårbara vid olyckor. A-traktorer är ombyggda bilar och har därför bättre krockegenskaper. Men trimmade A-traktorer har varit inblandade i flera allvarliga olyckor, inklusive dödsolyckor. Som svar skärptes lagstiftningen 2023 med krav på säkerhetsbälte och begränsning av antal passagerare, och från 2024 infördes även prövotid för AM-körkort.
Ytterligare skärpningar är på väg. Transportstyrelsen utreder nu manipuleringssäkra hastighetsspärrar för att försvåra trimning. Parallellt kommer snart en ny körkortsbehörighet (B1), vilket Carup tidigare rapporterat. Det innebär att A-traktorer försvinner och ersätts av B1-bilar. Dessa förändringar kan rita om kartan för ungdomars mobilitet.
Så många LGF-fordon finns per 1000 invånare i olika län

Källa: Trafikanalys
LÄS MER:

Karl Wahlin är statistiker och har lång erfarenhet som analytiker inom personbilsmarknaden.















