Vissa bilar är immuna mot fartkameror. Carup har hela listan.
– Om vi inte kan identifiera den som kör kan vi heller inte utreda, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning i Kiruna.
Varje år tar svenska fartkameror över 300 000 fotografier av fortkörare. Ungefär en fjärdedel av de här bilderna leder till böter.
– En del bilder går inte att utreda och sedan har vi en begränsning i resurser, säger Sabina Enbäck på ATK-avdelningen.
Men det finns några kategorier av fordon som alltid kommer undan. De är immuna mot fartkamerornas blixtar.
Leasingbilar
När fartkameran tar bilden skickas den krypterad till ATK-avdelningen. Där finns utredare som ska jämföra bilden med körkortsregistret. Sedan skickas bilden ut till den misstänkta. Men om det är en bil som ägs av en leasingfirma kan det bli problem.
– Om du har en bil som är bokad hos ett leasingbolag kan polisen inte göra något. De kan höra av sig till bolaget som i sin tur hyrt ut den till en firma, säger vår källa.
Hen berättar om att många som kör runt med bilar från leasingfirmorna inte behöver bekymra sig över fartkameror.
– Om du har en bil som ägs av ett företag, en kommun eller ett leasingbolag så kan polisen i många fall inte göra något åt det. Det är bara vanliga hederliga privatpersoner som drabbas av böter.
Utlandsregistrerade bilar
I Sverige är det fortköraren som bär ansvaret för händelsen. Inte bilägaren som i andra länder. Är det en utländsk bil så går det inte att spåra vem den skyldiga är. Då slängs bilden.
– Bilderna skickas hit till våra utredare för att identifiera föraren. Vi jämför bilden med körkortsregistret eller andra identitetshandlingar. Därefter skickas en underrättelse ut. Men om det är en utländsk förare kan vi inte utreda den, säger Lis Marie Svonni.
Motorcyklar och fordon utan registreringsskylt i fronten
Polisens utredare tittar alltid på vem som äger bilen och jämför sedan bilderna med körkortsregistret. Har fordonet ingen registreringsskylt i fronten blir det problem.
– Man måste kunna identifiera föraren för att utreda bilden, säger Lis Marie Svonni.
Diplomatbilar och polisbilar
Poliser under utryckning fastnar ofta i fartkameror. Om det inte varit skarpt läge måste de förklara sig noggrant efteråt. Men det är inte ATK-avdelningen som sköter detta. Ärendet skickas snabbt vidare.
– Vi skickar vidare ärendet till avdelningen för särskilda utredningar. Det är en fristående och oberoende avdelning inom Polismyndigheten. De utreder misstänkta brott som bland annat polisanställda, polisstudenter, domare och åklagare kan ha begått, säger Lis Marie Svonni.
Diplomaternas bilar skyddas av immunitet. Om de kör för fort så raderas bilden automatiskt. Det här rapporterade Hela Gotland om förra året. Då fastnade en diplomat som kom körande i 70 på en 60-väg. Den bilden kunde polisen aldrig göra något åt.
– Vi måste kunna identifiera föraren av fordonet, kan vi inte det så läggs förundersökningen ner, säger Lis Marie Svonni, chef på ATK-avdelningen i Kiruna.
Så fungerar fartkameror:
- Ungefär 100 meter innan kameran börjar radarn mäta hastigheten.
- Om du kört sex kilometer eller mer för fort tas två bilder i snabb följd.
- Kameran jämför bilens position på de vita linjerna i de två bilderna för att räkna ut hastigheten utifrån den tillryggalagda sträckan.
- Bilderna skickas till polisens ATK-avdelning i Kiruna för utredning. Där jämförs bilden med körkortsregistret. Sedan får bilägarna handlingar hemskickade.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
