Nascarklassikern påstods rosta sönder i öknen. Men motorprofilen Emilia Hartford avslöjade bluffen. Hon tog ändå med sig vraket och utmaningarna har varit många – men resultatet är fantastiskt.
Emilia Hartford fick ett intressant samtal och begav sig ut i den kaliforniska öknen. Där mötte hennes kompis Baker upp henne. Han hade köpt en fastighet i ödemarken och upptäckt något i den gamla ladan.
– Det tog ett år innan jag tittade här inne, men när jag såg den här tänkte jag på dig, säger Baker till Emilias Youtubekanal.
Han öppnar dörren till ladan. Där står något som liknar en Plymouth Superbird. En bil som byggdes speciellt för Nascar 1970. Baker berättar att han köpte fastigheten av en man i 90 årsåldern för ett par år sedan. Han hade levt här ute i öknen på egen hand och drivit någon sorts mystisk gruvverksamhet. Ladan var isolerad med marijuana.
Superbirden baserades på den vanliga B-bodyn men fick en 426 Hemimotor under huven. Det var ett riktigt monster som tillverkaren hoppades skulle klara av konkurrensen i den tuffa tävlingsvärlden.
Det tillverkades bara 1935 exemplar av den här Superbirden. Därför var Emilia mycket spänd av förväntan, i restaurerat skick skulle den vara värd miljontals kronor.
Men hon blev snart besviken. Det visade sig vara en ombyggd GTX eller Roadrunner från 1969. Det kunde Emilia se på ventilerna och bakljusen.
– Jag vill ändå ha med mig den här bilen, sa hon.
Emilia köpte Plymouthen av Baker och tog med sig den hem i hopp om att en rejäl renovering skulle göra susen. Men det var inget lätt arbete. Visserligen var fronten i ganska gott skick, men motorn saknades och när man öppnade dörren var hela golvet sönderrostat. Det enda som återstod av interiören var instrumentbrädan.
– Nu har bilen varit på verkstaden i tre månader och det har varit mycket arbete, mer än jag någonsin kunnat föreställa mig, säger Emilia Hartford.
Tillsammans med mekanikerna bestämmer hon sig för att den ska bli så lik en Superbird som möjligt. Inte minst Hemimotorn med sitt karakteristiska racerljud sätts in. Dessutom byter de bakljusen och ventilerna för att den ska bli så autentisk som möjligt.
När arbetet till slut är färdigt är Emilia mycket nöjd. Men då ställs hon inför ett nytt bekymmer. Bilen startar inte, då kommer hon på att det förmodligen inte finns någon bensin i tanken.
Efter påfyllningen fungerar den alldeles utmärkt. Hemin mullrar sådär nostalgiskt underbart att trafikanter med racingintresse stannar upp. Alla tror att det är en äkta Superbird som kommer rullande.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
