Abarth har spenderat över 6000 timmar för att skapa ett artificiellt motorljud i nya elektriska 500e. Bilen är företagets allra första elbil, men frågan är om körglädjen finns kvar utan manuell låda eller bensinmotor. Vi har provkört den lilla bilen på svensk mark för att se om modellen står upp till sina föregångare.
Snabbfakta
Version provkörd: Turismo
Pris från/som testad: 489 900 kr/530 000 kronor
Motor: Elmotor fram, 155 hästkrafter, 260 newtonmeter
Batteri: 42 kWh
Kraftöverföring: 1-stegad automatlåda, framhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 7 sekunder
Elektrisk räckvidd: 265 km
Toppfart: 155 km/h
Mått (längd/bredd/höjd): 3673/1683/1518 mm
Vikt: 1410 kg
Ända sedan 1949 har Abarth trimmat Fiat-modeller med mål att skapa körglädje för en billig peng. Numera ägs företaget av Fiat själva som använder namnet på sina sportigaste modeller. Nu har Abarth 500e haft Sverigepremiär och bilen är företagets allra första elbil. I grund och botten är det en Fiat 500e som hottats upp.
Abarth 500e konkurrerar med bilar såsom Mini Cooper S Electric, Cupra Born, Honda e och Peugeot e-208 även fast någon direkt utmanare inte riktigt finns. Abarth har sammanlagt spenderat 6000 timmar för att få till vad de själv kallar för “Sound generator”, ett artificiellt motorljud som ska efterlikna de bensindrivna föregångarna.
Den exteriöra designen på Abarth liknar till stor del syskonet Fiat 500e, men Abarth sticker ut ännu lite mer genom ett par sportigare fälgar och däck, svarta spegelkåpor och sänkt fjädring. “Acid Green” och “Poison Blue” är två färger som introducerats i samband med bilen och bidrar till att differentiera Abarth från Fiat 500e. Dessutom finns flera Abarth-loggor utspridda på bilens kaross., däribland den nya elektriska logtypen.
Precis som i vanliga Fiat 500e går Abarth att få med både en coupé-variant och cabrioletversion där ett tygtak fälls bak. Den klassiska designen är direkt igenkännbar och formerna har i stort sett bibehållits ända sedan introduktionen av Fiat 500 1957.
Interiören i Abarth 500e domineras av Alcantara, på både säten och instrumentpanel. Designen är stilren och reglagen och knapparna sitter där man förväntar sig. Abarth har valt att behålla fysiska knappar för AC-anläggningen vilket underlättar för enkel hantering under körning. Infortainmetskärmens gränssnitt är logiskt och det finns ett par statiska genvägssymboler för de viktiga funktionerna.
Som i så många Stellantis-produkter finns tyvärr en hel del svart hårdplast som känns billig och dyster. Bland annat är plasten på dörren alldeles för låg kvalitet för att vara något man rör varje gång bilen körs. Det finns ett par kromlister och sömmar i sätena som lyfter från mörkret men det hade varit trevligt med ett par ljusare interiöra alternativ i Abarth 500e.
Körställningen i Abarth 500e är i stort relativt bekväm och man känner sig omsluten av kupén i den lilla bilen. Däremot är huvudytrymmet ett problem om man är längre än 185 centimeter, sätet går inte tillräckligt långt ned och man kan slå i huvudet i taket.
Det första man möts av när man trycker på startknappen i Abarth är ett kraftigt gurglande “motorljud” som sätts igång. Ljudet kommer både från högtalarna inifrån och från en yttre högtalare där avgasrören vanligtvis brukar sitta. Det går faktiskt att “varva” motorn, och det låter som en kraftig bensinmotor när man trycker plattan i mattan. Man kan välja mellan tre olika körlägen: Scorpion street, Scorpion track och Turismo. Körlägena ger olika mycket kraft och anpassar “motorljudets” volym.
Abarthen använder faktiskt samma motor som Fiat 500e, men har fått mer tryck genom ett par uppgraderingar som ger totalt 155 hästkrafter. Med sin korta hjulbas och balanserade chassi är 500e imponerade att köra. Styrningen har tillräcklig vikt och ger en direkt respons. Fjädringen är relativt stiff men på ett sätt som passar bilen och den är inte alltför stötig vid ojämnt underlag.
Abarth 500e är en av de allra minsta bilarna på den svenska marknaden idag, och det gör den idealisk för smala småvägar. Tack vare sin direkta acceleration tar sig 500e ut genom kurvor på ett bra sätt. Det som egentligen saknas för en perfekt “hot-hatch”-upplevelse är en manuell växellåda. Abarth 500e är framhjulsdriven men det är inget som egentligen stör körupplevelsen.
Det som däremot stör är det artificiella motorljudet. Vid hastigheter under 50 km/h låter det nästan som att bilen konstant står på tomgång och det sker i princip ingen förändring vid acceleration. Vid högre hastigheter däremot höjs tonen progressivt ju snabbare bilen kör. Problemet med ljudet är bara att Abarth inte lagt in något ljud för att simulera växlingar. När man gasar vill man alltså kunna växla men istället blir tonen bara pipigare och pipigare. Efter ett tag får man nästan huvudvärk. Som tur är går ljudet att stänga av och det kommer nog de allra flesta ägare göra en kvart efter leverans.
Abarth 500e ska vara en “hot-hatch” men har varken manuell växellåda eller ett imponerande motorljud, åtminstone inte ett trovärdigt sådant. Det känns inte riktigt som Abarth bestämt sig för vad 500e faktiskt ska vara för bil, och det är nog det största problemet. Den lilla bilen ger en trevlig körupplevelse, men med ett högt startpris och ett löjligt “motorljud” är det för lite skillnad mellan Fiat 500e och Abarth-versionen.
Erik Aspegrén skriver för Carup, har studerat ekonomi och design och har en bakgrund hos återförsäljare som Porsche och BMW.
Nås på [email protected]
