Problemet med bländning rekordstort. Svensk forskare lägger skulden på strålkastarna på nya bilar.
– Det beror på den snabba teknikutvecklingen, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut.
En brittisk studie visar att 80 procent av alla trafikanter blir bländade i trafiken. Skulden för detta läggs på de nya LED-lamporna. I Storbritannien höjs röster för att skärpa lagstiftningen. I Sverige har vi samma problem. Här är däremot myndigheterna mycket mer försiktiga.
– Min bild är att den tekniska utvecklingen har gått snabbare än lagstiftning och regelverket. Sedan ska vi inte säga att framsteg är dåligt. Men risken för bländning har definitivt ökat, säger Björn Lidestam.
Han är expert på ljus och belysning. Björn Lidestam har länge fört fram vikten av att forska kring bländning i trafiken. Hittills har han stött på ett massivt motstånd på hemmaplan. Ändå tänker han inte ge upp.
– Vi har sökt pengar för att forska om detta, bland annat till Trafikverket. Men det har ännu inte gett någon utdelning. Men vi hoppas att det i framtiden kan bli av.
Bländningen ökar rekordmycket i trafiken. Om vi backar tillbaka en generation var det inget problem. Medan man i vårt upplysta tidevarv ser det som en allt större trafikfara.
– Förr var det här med bländning ett mindre problem. Då hade vi ett mindre ljusflöde. Strålkastarna bestod av glödtrådar som var tillverkade av tungsten.
Fungerar inte i praktiken
Strålkastare testas i laboratorium och blir godkända för lätt. Det menar VTI-experten som varnar för att steget från labbet till verklighet kan vara för stort.
– När man får den moderna tekniken godkänd är det på tester som gjorts i labbmiljö. Det är torrt och inomhus. Där finns ingen dimma eller regn och man får heller inget smuts på strålkastarglasen, i verkligheten är det en helt annan sak.
Björn Lidestam förklarar varför vi blir bländade mer idag. Strålkastarnas teknik har förändrats väldigt mycket på bara ett par decennier. Till stor del beror det på nya bilar med små strålkastare.
– Dagens strålkastare är mer kompakta och har ett starkare ljus, det blir mer koncentrerat. Strålkastarna är mindre till ytan. Det blir mer irriterande för ögat. Sedan sitter också dagens strålkastare högre upp.
Företagens labb kan aldrig simulera verkligheten. Där uppstår problem som ingenjörerna inte kan förutse.
– Eftersom dagens strålkastare är mer kompakta blir de mer känsliga om det kommer smuts eller vatten på glaset. Då finns det en stor risk att andra trafikanter blir bländade. Men som sagt har det funnits lite intresse för att skjuta till medel för forskning kring detta.
LED-lampor får skulden för en stor del av blädningen. Forskaren berättar att vi människor har svårt att hantera den nya typen av ljus.
– LED har en högre ljusstyrka och en annan sammansättning på ljuset spektralt. Ljusfrekvenserna ligger högre och det är också ett problem. Frekvenserna ligger mer på det kallare hållet. Det är ett blått ljus jämfört med det gula ljuset vi hade förr.
Osram har lanserat LED-teknik som kan monteras på de gamla halogenlamporna. Där försvarar man sig från kritiken om bländning.
– Om man jämför med halogen, så har LED ett mycket bättre ljus. När två bilar möts blir det som en maktkamp mellan ljuset. Har du dåligt halvljus kan du uppleva dig bländad. Men det förutsätter också att du har gjort en ljuskoll så att du har rätt inställningar, säger Fredrik Svahn, expert på Osram.
Moderna bilar är sämre
Trafikforskaren är själv en hängiven cyklist. När han trampar till jobbet under årets kalla årstider märker Björn Lidestam av blädningsproblemen.
– På de nya och dyra bilarna förväntar sig ägarna att bilen ska blända av själv. Men de gör det inte felfritt. För fotgängare och cyklister har det här blivit ett problem. Bilisterna är kassa på att blända av och det har blivit sämre för den här gruppen. Själv tar jag med mig en pannlampa och blinkar åt bilarna, säger Björn Lidestam.
Han kan inte låta bli att vara en aning nostalgisk.
– Förr var det lätt med avbländningen, då kunde du själv blända av och sedan sätta på helljuset igen. Det är återigen något där tekniken har gått lite för fort, avslutar Björn Lidestam.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
