Här fotograferar fartkameran din bil. Hastigheten mäts på samma punkt.
– Många vet inte att svenska fartkameror alltid är aktiva, säger Jonas Nygren på Trafikverket.
I Norge har fartkamerorna ett streck i marken som visar när bilden tas. Det saknar de svenska fartkamerorna.
– I Norge har de genomsnittsmätning. Det betyder att hastigheten mäts mellan två kameror. Vi har bett regeringen om att få utreda detta i Sverige också men utan resultat, sa Eva Lundberg, tidigare samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket.
Den norska metoden handlar om att få ner genomsnittshastigheten. I Sverige är det många som bromsar in före kamerorna. Men regeringen har sagt nej till Trafikverkets önskemål om att utreda möjligheterna att införa metoden här.
Här tas bilden av fartkamerorna i Sverige
I Sverige tas bilden vid en viss punkt. Utrustningen består av en radar och en kamera som samspelar.
– Utrustningen är alltid aktiv, radarn mäter varenda fordon som passerar, men det är bara de som kör för fort som blir fotograferade, säger Jonas Nygren på Trafikverket.
Radarn börjar mäta varje fordon från 100 meter. Sedan följer den bilen hela vägen fram till fotopunkten.
– Det är på 14 meters håll. Om man kör från sex kilometer för snabbt tas det en bild som skickas till oss, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning i Kiruna.
Vid årsskiftet fanns 2580 fartkameror i Sverige. Trafikverket räknar med att komma upp i 3000 omkring 2027 eller sent 2026. Just nu håller man också att montera upp en ny kamera med ännu bättre teknik.
– Vi har fått ett nytt system efter en ny upphandling då den gamla upphandlingen gått ut. Samma funktioner som innan men förstås har kameror i allmänhet utvecklats sedan förra upphandlingen. Trafikanterna kommer inte att märka någon skillnad, säger Per Hurtig, ny samordnare för fartkameror hos Trafikverket.
Så här går det till när din bil fotograferas:
Kameran börjar mäta hastigheten på 100 meters avstånd.
Den hastighet du håller 14 meter före kameran är den som gäller.
Kör du sex kilometer eller mer för fort tas ett fotografi som skickas till polisens ATK-avdelning i Kiruna.
Utredarna tittar på bilens ägare och jämför med bilder från körkortsregistret.
Därefter skickas ett underlag ut till bilägaren, som denne får ta ställning till.
Trafikverkets nya superkameror Argus 4:
Nytt för i år är att nya fartkameror har börjat användas som heter Argus 4.
Trafikverket planerar att sätta ut 200 stycken Argus 4-fartkameror i år.
Den nya kameran kommer även att kunna ta fast omkörande bilar och mäta fart på dubbelfiliga vägar.
Polisen tror att Argus 4 kommer att bidra till att antalet fasttagna för fortkörning ökar rejält.
Så handlägger polisen varje bild
Så fort en fartsyndare fastnat på bild skickas den till polisen. De har en central i Kiruna som hanterar alla ärenden från våra fartkameror.
– Bilderna bearbetas manuellt av utredarna här. Det är civil personal men vi har också två förundersökningsledare, säger Lis Marie Svonni.
Polisens utredare går igenom bilderna noga och en i taget.
– Man tittar på bilderna som kan redigeras vid behov; man kan bland annat öka ljusstyrkan för att det ska synas bättre. Sedan jämför vi med olika register, först vem som äger bilen, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning i Kiruna
Många fartsyndare använder solskyddet för att komma undan. Det anses vara ett säkert knep för att slippa böter, eller om du har missat hastighetsskyltarna.
– Om vi inte kan identifiera en förare så går det heller inte att utreda, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning
Så många bilder tas per år
De svenska fartkamerorna tar ungefär 400 000 fotografier per år. Förra året ledde det till att ungefär 121 000 personer bötfälldes. Det är en stor ökning från 2023 då omkring 75 000 fortkörare registrerades.
– Vi har anställt fler personer på ATK-avdelningen i Kiruna och kan därför hantera fler ärenden, säger Lis Marie Svonni.
I framtiden kommer fler böter att delas ut. Polisen håller på att bygga en ny ATK-sektion i Sollefteå. Den ska tillsammans med Kiruna handlägga ärenden.
– Om vi får mer utredningskapacitet kommer vi också att kunna hantera fler ärenden, säger Lis Marie Svonni.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
