Experterna sågar Transportstyrelsen. Oskyldiga får körkortet indraget när myndigheten förlitar sig på kritiserade PETh-tester som utan din vetskap tas av vården. Susannas körkort drogs in efter ett vanligt läkarbesök.
– Jag var på väg ut genom dörren när läkaren sa till mig att han skulle anmäla mig till Transportstyrelsen, säger Susanna Lindh.
Transportstyrelsen drar in tusentals körkort efter kritiserad testmetod. Susanna Lindh från Sundsvall är en av de drabbade. Hon fick problem med sköldkörteln men förlorade istället körkortet.
– Jag bad läkaren att ta prover eftersom jag var trött och hade andra symptom som är typiska för sköldkörteln. Men istället tog han ett PETh-test, jag blev chockad och visste inte vad jag skulle säga, säger Susanna Lindh.
Fram till 2016 använde Transportstyrelsen de vetenskapligt erkända testmetoderna CDT och GT för att påvisa för hög alkoholkonsumtion. Men sedan hände något. Därefter började de använda de kritiserade PETh-testerna. Trots att läkare och experter ifrågasätter dess tillförlitlighet. Ändå rusar antalet tester rusar i höjden, inte ens Socialstyrelsen vet hur många som tas i landet.
Om testerna visar från 0,3 mikromol per liter har Transportstyrelsen gett läkarkåren i uppdrag att anmäla detta till dem.
– Samtidigt finns en paragraf i trafikförordningen som gör att läkare får anmälningsplikt om en patient uppvisar symptom som kan påverka personens förmåga att köra bil, säger Patrik Grundtman på Transportstyrelsens körkortsenhet.
Men i föreskrifterna står inte PETh som en obligatorisk alkoholmarkör. Egentligen är det CDT eller ett så kallat GT-test som gäller. PETh har inte blivit erkänd som en tillräckligt tillförlitlig testmetod.
– Tidigare använde man så kallade CDT-tester. Men nu går man bara på två PETh. Det finns ingen samvariation mellan dessa. Till exempel visar studier att äldre människor visar högre PETh-värden. Vi vet helt enkelt inte varför människor får olika resultat efter PEth-tester, säger Lena Nerhagen på Högskolan i Dalarna.
Hon har tidigare arbetat med medicinsk forskning vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. Lena ger Transportstyrelsen en rejäl känga för hur de hanterar de här provsvaren.
– Man kan ha höga värden av PEth och ändå inte överskrida CDT. Samtidigt visar det sig att människor med samma alkoholkonsumtion kan få helt olika PETh-värden. Då är testet inte tillförlitligt, säger Lena Nerhagen.
Hon får stöd av läkaren Tor Stålhammar. Han har engagerat sig i fallet med Susanna Lindh.
– Personerna som fått sina körkort återkallade borde omedelbart få tillbaka dem. Tröskelvärden som föreslås för att skilja mellan olika nivåer av alkoholkonsumtion baseras mer på klinisk konsensus än robusta vetenskapliga bevis. Detta väcker farhågor om risken för felklassificering, särskilt i fall där kliniska beslut har betydande konsekvenser, såsom i rättsliga eller yrkesmässiga sammanhang, säger Tor Stålhammar.
Susanna Lindh vågar träda fram eftersom hon anser sig vara oskyldig. Nu hör mängder med människor av sig för att få stöd.
– Jag konsumerar inte så mycket alkohol som de påstår. Nu har jag fått mitt liv begränsat på ett sätt som påverkar mig väldigt mycket, säger Susanna Lindh.
Vi på Carup.se pratar med vårdpersonal. De bekräftar att antalet PETh-tester rusar i höjden.
– De här testerna görs på rutin nuförtiden, så fort någon kommer in med något besvär testar man PETh för att se om de dricker för mycket, säger en sjuksköterska på en akutmottagning i Dalarna.
Det är där som flest tester tas.
– Region Dalarna ligger i topp när det kommer till de här PETh-testerna. Det började på en vårdcentral i Kvarnsveden. I dagsläget vet vi inte varför vissa personer får högre värden än andra. Det här är fullkomligt vansinnigt. Transportstyrelsen måste konsekvensutreda detta, men det sköts av personer som inte vet vad de gör, säger Lena Nerhagen.
Det är Patrik Grundtman som ansvarar för frågan hos Transportstyrelsen. Trots den svidande kritiken försvarar han myndighetens rutiner.
– De medicinska kraven för körkortslämplighet finns i Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort.I dessa föreskrifter finns regler om flera olika sjukdomar och funktionsnedsättningar till exempel, syn, hörsel och balans, diabetes, epilepsi, hjärt- och kärlsjukdomar, alkohol och droger samt psykiska sjukdomar och störningar. De här PETh-testerna är rekommenderade och används rutinmässigt i Sverige, säger Patrik Grundtman på Transportstyrelsens körkortsenhet.
Transportstyrelsens rutiner kan vara mot Inspektionen för Vård och Omsorgs rekommendationer. Ändå är det ingen som har vågat ifrågasätta rutinerna.
– En läkare får ta de prover och beställa diverse undersökningar som denne anses behövas för att kunna utföra ett körkortsintyg med högre behörighet. Exempelvis kan tidigare missbruk eller andra sjukdomar kräva olika typer av tester. PETh kan således i vissa fall vara nödvändigt för bedömning av lämplighet men då ska patienten informeras, säger Hanna Fellenius på IVO.
För Susanna Lindh har livet förändrats i grunden.
– Jag är helt låst, det går inte att åka och spela golf, inte heller kan jag skjutsa min mamma till vårdcentralen. Jag är så besviken på läkaren och hur det här sköttes, jag var bara på väg ut genom dörren när han slängde ur sig detta, säger Susanna Lindh.
Hon är den första som trätt fram efter att ha drabbats av Transportstyrelsens stränga regler. Det har startat en lavin.
– Men jag tänker inte bara lägga mig ner och acceptera detta, utan har för avsikt att fortsätta kämpa. Det ringer människor från andra delar av landet som också är drabbade. En tjej hade till och med förlorat jobbet, säger Susanna Lindh.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
