En fortkörning i Sverige slutar oftast med böter. Men det finns en betydligt hårdare konsekvens som få bilister känner till. Som leder hela vägen till fängelsestraff.
En fortkörning brukar vara över när bötesavin är betald. För de flesta stannar konsekvenserna vid några tusenlappar och i värre fall ett indraget körkort. Men den som väljer att ignorera skulden kan sätta i gång en process som slutar betydligt hårdare än mindre pengar i plånboken. Det räcker inte att bara låta brevet ligga oöppnat eller hoppas att kravet ska försvinna.
När en svensk fortkörningsbot inte betalas går ärendet vidare och myndigheterna försöker driva in pengarna. Först långt senare kan nästa steg bli aktuellt och då riskerar böterna att bytas mot tid bakom lås och bom. Reglerna om så kallad bötesförvandling skärptes 2021. Tanken är framför allt att komma åt personer som medvetet försöker göra sig omöjliga att kräva på pengar eller som gång på gång samlar på sig nya böter utan att tidigare skulder regleras.
Det kan handla om personer som håller sig undan, inte uppger var de bor eller gömmer inkomster och andra tillgångar. En annan grupp är de som fortsätter att dra på sig böter trots att de vet att de inte kommer att kunna betala. Myndigheterna beskriver dem ibland som bötesimmuna, eftersom vanliga bötesstraff i praktiken inte längre får någon effekt. Det betyder däremot inte att varje svensk som missar en betalning riskerar att hämtas till fängelset.
Den som får en enstaka fortkörningsbot och tillfälligt har svårt att betala riskerar normalt inte fängelse. Först försöker Kronofogden driva in skulden genom exempelvis löneutmätning eller andra tillgångar. Om det misslyckas kan en domstol besluta om så kallad bötesförvandling. Då kan böterna omvandlas till fängelse i mellan 14 dagar och tre månader.
Den dömde har dock en sista utväg att betala hela skulden innan inställelsedagen. Även den som redan börjat avtjäna straffet kan friges om skulden betalas och reglerna är inte bara en teoretisk möjlighet. En svensk kvinna som samlat på sig flera böter samtidigt som hon fortsatte att köpa lyxvaror och resa utomlands valde att betala när hon hotades av två veckors fängelse. I ett annat fall omvandlades en mans böter till två månaders fängelse.
Det avgörande är alltså inte hur mycket för fort du körde. Fängelserisken uppstår först när böterna inte betalas och myndigheterna bedömer att vanliga indrivningsåtgärder inte räcker till. Ett uppmärksammat fall i Norge visar hur systemet fungerar i praktiken. En bilist som körde 68 km/h på en 60-väg fick böter på 3 300 norska kronor. På beskedet stod också ett subsidiärt fängelsestraff på tre dagar.
Bilisten skämtade på sociala medier om han skulle välja böterna eller en långhelg på statens bekostnad. Men något sådant val finns inte. Precis som i Sverige försöker myndigheterna först driva in pengarna. Fängelse blir aktuellt först om det inte går att få in skulden.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
