Elbilar straffas när elpriset ska sänkas. Nya utredningen vill skrota alla rabatter på tjänstebilar. Så här mycket kan en lägenheter och villor tjäna på förslaget.
Alla mellanchefer och andra som kör elbil som tjänstebil extra förmånligt kan ställa äggklockan. Snart ryker alla förmåner, enligt nytt förslag. Regeringens utredare vill använda pengarna till att sänka elpriset för vanliga arbetare.
– Dessutom föreslår vi sänkt skatt på el, vilket gynnar alla hushåll, även de som inte äger bil, säger regeringens utredare Svante Mandell till Carup.
Med dagens regler kan företagen dra av 350 000 kronor eller halva elbilens förmångsgrundande värde när de skaffar en elbil som tjänstebil till en chef eller någon av sina anställda. Det blir möjligt med alla miljöbonusar som finns instoppade i det svenska skattesystemet.
Vill ta bort detta
Regeringens utredare och hans kollegor tycker att det är dags att göra upp med det här systemet. Enligt dem är det förlegat. Dagens elbilar har sjunkit så mycket i pris att det inte är rimligt att dela ut bonusar som om de vore rullande socialfall. Bilbranschen är rädda för förslaget. Branschorganisationen Mobility Sweden kallar det redan för ”dråpslag” mot elbilar.
Det blir mycket pengar över när man dragit in alla bonusar. De här pengarna föreslås läggas på att sänka elpriset för hela befolkningen. Främst pekar den här utredningen på att ge lättnader för människor med lägre lön på landsbygden. Enligt utredningen ska det här ge en lättnad på 25 öre per kWh direkt i kontakten.
Enligt Styrmedelsutredningens betänkande (SOU 2026:33) föreslås den generella elskatten att sänkas med 20 öre per kilowattimme (kWh) från och med den 1 januari 2028.
När man lägger på mervärdesskatten (momsen) på 25 procent innebär det att elen blir 25 öre billigare per kWh ute vid stickkontakten för de svenska hushållen. Hur mycket du sparar beror helt på hur du bor, men utredningen har räknat på att det ger bäst fördelningspolitisk effekt på landsbygden där husen ofta är större och elförbrukningen högre:
- Lägenhet (ca 2 500 kWh/år): En besparing på cirka 625 kronor per år.
- Mindre villa/Radhus (ca 12 000 kWh/år): En besparing på cirka 3 000 kronor per år.
- Större eluppvärmd villa (ca 20 000 kWh/år): En besparing på cirka 5 000 kronor per år.
Den här utredningen slog ner som en bomb mitt under en brinnande valrörelse. Från och med 2028 är det tänkt att förslagen ska börja gälla. Medan bonusarna på tjänstebilar ska försvinna från 2030.
– Då räknar vi med att krisen i Mellanöstern är över och att världsmarknaden har gått tillbaks till ett normalläge, säger Svante Mandell.
Rättvisare fördelning
Hans uppgift var att försöka pressa ner de svenska koldioxidutsläppen. Samtidigt som man får en rättvisare fördelning över befolkningen. De som har råd med elbilar har också kunnat dra massor med nytta av en rad miljöbonusar.
Bensin och dieselpriserna är en viktig fråga för många hushåll. Svante Mandell ska försöka hitta en balans mellan att inte skinna folk och samtidigt locka dem att skaffa elbilar.
– Vi menar att pumppriserna bör vara i nivå med jämförbara länder. Det betyder att drivmedelspriserna 2028 bedöms hamna på motsvarande nivåer som före Mellanösternkrisen och Rysslands invasion av Ukraina om man tar hänsyn till inflationen.
Bränslet blir dyrare
Vi får räkna med högre bränslepriser inom kort. De låga priserna vi har i dag är en parentes i historien.
– Däremot blir pumppriserna klart högre än vad de skulle ha varit än om drivmedelsskatterna skulle ligga kvar på den nivå vi har idag.
Det kommer att bli dyrare att äga bilar som drivs av bensin.
– Vi lägger också förslag på förändringar inom fordonsbeskattningen. Det betyder högre fordonsskatter för bensinbilar.
Dieselbilar har beskattats hårdare. Men enligt utredningen är det oftast människor i lands- och glesbygd med lägre inkomst som kör dem. För att kompensera för de ökade bränslepriserna föreslås de få en välkommen lindring.
– För dieselbilar föreslår vi att bränslefaktorn och bränsletillägget tas bort vilket innebär att fordonsskatten för äldre dieselbilar kan bli lägre än tidigare, avslutar Svante Mandell.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
