Kravet på läkarintyg för körkort för personer med adhd eller autism kan snart försvinna. Men inom psykiatrin höjs oron för att allvarliga problem riskerar att gå under radarn.
– Det behövs någon instans som reagerar om personen har stora problem, säger en läkare.
Transportstyrelsen vill ta bort kravet på läkarintyg för personer med adhd eller autism som vill ta körkort. Men inom psykiatrin höjs nu flera varningsflaggor.
– De kan inte fånga upp andra problem som till exempel drogproblem som vi skulle känna till, säger Erik Nilsson, läkare på allmänna psykiatrin, till SVT.
Bakgrunden är att antalet diagnoser har skjutit i höjden de senaste åren. Enligt Socialstyrelsen hade 10,5 procent av pojkarna och sex procent av flickorna en adhd-diagnos år 2022. Transportstyrelsen räknar med att siffrorna kommer att fortsätta stiga.
– Andelen med adhd-diagnos väntas öka till 15 procent för pojkar respektive elva procent för flickor innan utvecklingen planar ut, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen, till SVT.
I dag krävs ett medicinskt intyg från läkare för att personer med adhd eller autism ska få körkortstillstånd. Men det är just det kravet Transportstyrelsen nu vill ta bort. Både för vanliga körkort och högre behörigheter som lastbil. Skälet är att trycket på vården blivit för högt.
– Det kommer att innebära att när man ansöker om körkortstillstånd eller när man redan innehar en körkortsbehörighet eller ansöker om en högre behörighet, det kan till exempel vara för att köra lastbil, så kommer man inte att genomgå en medicinsk prövning med krav på läkarintyg. Man kommer alltså inte att behöva lämna in det här läkarintyget, säger Josefin Hallenberg.
På psykiatrin i Örebro känner man igen bilden.
– Det stämmer att det har blivit vanligare med sådana diagnoser och att behovet av intyget då ökat, säger Erik Nilsson.
Men samtidigt är han tveksam till att helt ta bort kravet.
– Som läkare upplever man kanske inte alltid att det är så meningsfullt att skriva intyget, eftersom vi har begränsade möjligheter att avgöra patientens förmåga i trafiken. Det behövs någon instans som reagerar om personen har stora problem.
Nilsson anser att trafiksäkerheten väger tungt.
– Jag tycker kanske inte att en ökad belastning på vården är ett särskilt bra argument för att ta bort det här om man tycker att det fungerar. Det är ändå mycket värt att ha bra trafiksäkerhet.
Ett alternativ skulle kunna vara att pröva förmågan praktiskt under ett körprov menar läkaren Erik Nilsson.
– Istället anser psykiatrin att personerna med ADHD eller autismdiagnos skulle kunna utredas under ett körprov. På vissa sätt kanske det är ett bättre alternativ, för då är det i den situation man ska fungera. Man kan ha problem med uppmärksamhet i en situation och ändå vara en bra bilförare för att man håller fokus på ett annat sätt. Det är bra.
Men även körprov har sina brister, säger Nilsson och tror att det finns riskfaktorer som kan missas.
– Sen är det möjligt att de inte kan fånga upp andra problem som personen inte berättar om, om man har till exempel drogproblem eller liknande som vi skulle kunna känna till.
Förslaget är nu ute på remiss. Om det godkänns kan de nya reglerna börja gälla den 5 januari 2026.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
