Många bilar får fri lejd genom svenska fartkameror. Därför kan Sverige inte bötfälla 10 000-tals bilar som tas i fartkamerorna.
Varje år tar de svenska fartkamerorna tusentals bilder som hamnar i papperskorgen. Anledningen är att det inte finns ett system för att hantera böter till utländskt registrerade bilar. I flera av EU-länderna tillämpas ägaransvar medan vi i Sverige har ett föraransvar.
– Bilderna skickas hit till våra utredare för att identifiera föraren. Vi jämför bilden med körkortsregistret eller andra identitetshandlingar. Därefter skickas en underrättelse ut. Men om det är en utländsk förare kan vi inte utreda den, säger Lis Marie Svonni.
ATK-sektionen skulle gärna kunna bötfälla även de utländska fartdårarna. Men som systemet fungerar idag är det inte möjligt. Trots att det rullar 10 000-tals bilar på svenska vägar från andra länder, inte minst från gästarbetare.
– Det vore självklart bra om vi kunde samarbeta med andra länder, säger Lis Marie Svonni.
I Finland har man samma bekymmer. Där går det heller inte att bötfälla turister eller besökare som kör för fort förbi fartkamerorna.
– För det första måste blanketterna översättas till det aktuella landets språk och det måste också finnas en blankett för att kunna begära omprövning. Dessutom måste man kunna hantera dem, säger trafikpolisen Dennis Pasterstein.
Varken i Finland eller Sverige finns det någon statistik över hur många utländska bilar som åker dit men kommer undan böter.
– Jag har ingen sammanställd statistik på hur många utomnordiska fordon som registrerats hos oss, säger Lis Marie Svonni.
Eftersom de utländska förarna inte kan bötfällas blir det heller ingen avskräckande effekt. Den svenska polisen hoppas att man i framtiden kan hitta en lösning på att hantera böter till andra länder.
– Fartkamerorna talar om för dig att du just där och då åker på en olycksdrabbad vägsträcka. De uppmanar dig att hålla hastigheten för både din och andras säkerhet, säger Lis Marie Svonni.
I Sverige finns det för tillfället lite mer än 2600 fartkameror utplacerade. Men målet är att nätverket ska byggas ut varje år.
– Vi planerar att bygga 200 stycken om året. Nu har vi också en ny teknik som ska installeras. Det är framförallt bättre upplösning i de nya kamerorna, polisen kommer att få bättre bilder att arbeta med. Det kan jämföras med att man köper en ny mobiltelefon, säger Eva Lundberg, ansvarig på Trafikverket.
Så fungerar fartkameror:
Ungefär 100 meter innan kameran börjar radarn mäta hastigheten.
Om du kört sex kilometer eller mer för fort tas två bilder i snabb följd.
Kameran jämför bilens position på de vita linjerna i de två bilderna för att räkna ut hastigheten utifrån den tillryggalagda sträckan.
Bilderna skickas till polisens ATK-avdelning i Kiruna för utredning. Där jämförs bilden med körkortsregistret. Sedan får bilägarna handlingar hemskickade.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
