490 miljoner som tillhör bilägare brinner inne

Om mindre än ett halvår brinner 490 miljoner kronor av bilägarnas pengar inne. Många tror att det var regeringens avsikt räedan när skrotpremien infördes.
– Jag tror att alla var medvetna om att det inte skulle fungera, säger experten Carl-Erik Stjernvall på M Sverige.

Regeringen har öronmärkt en halv miljard kronor för att uppmuntra bilägare att skrota gamla fossilbilar och byta till elbil. Men intresset har varit svalt – och nu ser en stor del av pengarna ut att bli outnyttjade. Enligt nya siffror som DN tagit del av har knappt en procent av premien använts hittills, vilket får regeringens premie att framstå som ett stort misslyckande.

– Det sa vi ju redan från början innan de hade sjösatt systemet. Det var ju ganska tydligt att det inte skulle vara möjligt för så många egentligen att använda stödet. Det har väl sin grund egentligen i bilköp-beteenden kan man säga, säger Carl Erik-Stjernvall, teknisk expert och hållbarhetsansvarig på M Sverige.

Skrotningspremien innebär att den som lämnar in sin gamla bensin- eller dieselbil för skrotning och samtidigt köper eller leasar en elbil får 10 000 kronor i bidrag. Stödet infördes efter att elbilsbonusen avskaffades och syftar till att minska utsläppen från vägtrafiken.
– Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i juli.

Men enligt Carl-Erik Stjernvall på M Sverige var det dömt att misslyckas.
– Oftast så är det så att den som kanske just nu kör en bil som man kan tänka sig att göra sig av med för 10 000 kronor, alltså en ganska sliten och gammal bil – och som använder en sådan bil primärt. Det är ju inte den konsumentgruppen som sen nästa dag har möjlighet att köpa en elbil som ju ofta är betydligt dyrare.

Totalt har 250 miljoner kronor avsatts för 2024 och lika mycket för 2025, vilket i teorin skulle kunna finansiera 50 000 ansökningar. Men med mindre än ett halvår kvar har bara 334 personer ansökt om stödet, enligt siffror som DN begärt ut. Hittills har endast drygt tre miljoner kronor betalats ut, en bråkdel av de 500 miljoner som avsatts.

Stjernvall tror att samma effekt kan uppnås utan de villkor som nu ställs för att skrota bilen:
– Om man väljer att satsa 500 miljoner på det här systemet menar jag att man kan få ut i princip samma effekt utan några villkor. De bilar som saknas i den totala mängden av fem miljoner bilar skulle vi inte klara oss utan. De fem miljoner påställda bilarna har varit ganska exakt fem miljoner under åtminstone tio år, om inte längre. Det är vad Sverige behöver. Hundratusen familjer eller människor skulle inte klara sig utan bil, men det handlar om att ersätta den med något annat. Och då blir det nya eller begagnade bilar som leder till en ökad försäljning.

Under förra året betalades endast 2,19 miljoner kronor ut av skrotbilspremien enligt DN, och hittills i år har summan knappt nått 1,15 miljoner. Om ansökningarna fortsätter i samma takt kommer en överväldigande majoritet av pengarna aldrig att betalas ut. Med andra ord riskerar bilägarna att förlora sina pengar, och över 490 miljoner kronor kommer att tillfalla statskassan den 14:e augusti.

– Jag tror att alla var medvetna om att det inte skulle fungera. Men det kan ha varit nödvändigt för klimatministern eller någon annan att ha den här typen av motprestation för att kunna betala ut en subvention, så att man ville ha någon form av klimatfördel. Om man skulle ha en skrotpremie helt utan villkor för att bli av med bilar som har stått i fem år, skulle det vara bra eftersom de redan är trasiga och inte bidrar till vägtrafikens utsläpp. Det är ändå viktigt att de tas om hand och återvinns på ett korrekt sätt, vilket är anledningen till att man behöver en premie, säger Stjernvall.

Varför valde man då att gå hela vägen med denna skrotpremie, trots kritiken på förhand?
– Varför man valde att göra det är en svår fråga, och det får man fråga politikerna. Det vi tycker är tråkigt är att man inte tar del av synpunkter när man skickar ut ett förslag på remiss för att få in åsikter från myndigheter, civilsamhället och andra organisationer. Vanligtvis gör man det för att ta in kunskap och justera ett förslag baserat på de remissvar man får in. Det är förstås tråkigt att man väljer att bortse från detta, svarar Stjernvall.

Om inget förändras brinner 490 miljoner kronor av bilägarnas inne – och återgå till staten utan att ha gjort någon märkbar skillnad. Just nu lutar det mot att mindre än en procent av pengarna i skrotningspremien kommer att ha använts.
Vi har sökt klimat- och miljöministern, Romina Pourmokhtari.
LÄS MER: